Visar inlägg med etikett pastorns dotter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett pastorns dotter. Visa alla inlägg

söndag 28 juni 2009

Gör en Mia

Det var varmt och svettigt, men helt underbart att få vara en del i det som hände igår i Lysvik. Jag fick så många fina minnesbilder.

Det blev några foton också, men jag har inte hunnit se dem ännu och så måste jag höra om jag kan lägga ut dem innan jag gör det, för ordningen skull. De kan ju kanske hamna på pränt en dag;-D

Jag hörde att någon sett på mig som jag ser på pastorns dotter. Det känns konstigt men jag förstår det bättre idag efter allt jag skrivit om kvinnor.

Hur som helst så gav det mig en idé! Gå ut och berör någon idag, gör en Mia!

lördag 27 juni 2009

Personlig frigörelse

Frigörelse är ett stort ord som ofta används i samband med kvinnor, men den viktigaste frigörelsen sitter inte i den från män - utan i att kunna frigöra positiv energi och kreativa tankar.

Hade jag inte gått igenom en så kallad personlig frigörelse så hade jag inte varit mottaglig för inspirationen, när den kom till mig vid mötet med pastorns dotter.

Hade jag inte upplevt Mia på det sätt som jag gjorde så hade jag inte börjat blogga om vackra kvinnor, och då hade jag i sin tur inte sett det jag ser idag...

För jag ser på kvinnor på ett helt nytt sätt. Jag ser potentialen, det vackra, personliga, ögonblicken av fullkomlighet. Det har verkligen satt guldkant på min tillvaro.

Igår var det genrep inför Lysviksdagen och jag fann mig själv i ett litet paradis för en "alla-dessa-vackra-kvinnor-bloggare". Där fanns allt det jag skriver om. (Jag kommer tillbaka med bilder, för idag går årets upplaga av Lysviksdagen av stapeln.)

Allt som behövdes för att jag skulle se med öppna ögon på omgivningen var lite personlig frigörelse.

PS! Tala om frigörelse! Jenny från Lysviks Chicken Stompers gav fler än sig själv ett lyft. Här på bilden, fotograferad av min man, svävar hon fritt:-) DS!

torsdag 25 juni 2009

God hälsa och odödlig skönhet

När man är inne i ett projekt eller har ett viktigt arbete att utföra stannar man sällan upp för att känna efter hur man mår. Själv fick jag ett brutalt uppvaknande när jag såg en bild av mig själv i en tidning.

Tyvärr var det för sent när bilden kom på tryck, för två dagar efter den togs låg jag på sjukhus. Det tog mig fyra månader att komma på benen igen, och ännu längre att komma tillbaka till vardagen.

I mitt fall handlade det om Prinzmetal's syndrom, som är en annorlunda form av angina. Den gör att jag har bättre och sämre dagar, och att jag måste äta medicin för att kroppen ska fungera som den ska.

En vän till mig sa en gång att han lärt sig att se när jag mådde bra genom att se vilken ålder jag såg ut att vara i. Såg jag ut som 40 mådde jag dåligt, såg jag ut som 20 mådde jag bra. Det var en komplimang vilket som, eftersom jag redan passerat 40.

Nu finns det många orsaker till att vi ser slitna ut och att skönheten inte kan nå ut till fullo ifrån vårt innersta rum. Många av oss har helt enkelt för stort ansvar och för många bollar i luften.
Det är många gånger som jag konstaterat att allt jag har gjort, och allt som jag inte klarade av att göra, var för mycket för mig!

Vad gör vi då om det inte finns någon medicin som botar eller någon möjlighet till vila eller avlastning. Tja, vi får väl göra som Mia och ta en utblommad maskros, önska något och sedan blåsa för blotta livet i hopp om att alla frön flyger sin väg.

Vem vet, kanske det är just din tur att bli välsignad med god hälsa och odödlig skönhet!

lördag 20 juni 2009

Att fånga en ängel på bild

Vart finner jag skönheten i vardagen? Jag ser den överallt omkring mig, i naturen, hos djuren och i de människor jag möter. Det gäller att se med mer än bara ögonen.

Skulle jag gå med en kamera i beredskap hela tiden, skulle jag ändå missa många vackra bilder. Jag hinner inte få igång kameran. För det är där vi finner den, skönheten - i ögonblicket!

Rörelser och minspel skiftar varje sekund, liksom livet i sig med all glädje och sorg. Insikter lyser upp och hopp lyfter tunga axlar. Ändå skulle jag inte få med allt på en film, eftersom jag inte kan registrera allt som sker omkring mig på samma gång.

Nej det är inte lätt att fånga skönheten på bild, men det är inte meningen att vi ska nöja oss med att bläddra i en bok eller se på bilder. Skönhet ska upplevas, och det är en färskvara.

Mia, pastorns dotter och inspirationskällan till det jag skriver här, verkar helt chockad över hur jag beskriver henne. Hennes man är däremot helt enig, och det förvånade mig inte att en gammal dikt han skrivit till henne beskrev henne på samma sätt som jag beskrivit henne.

Hon såg lite bedrövad ut då jag kom farande med kameran. Efter allt jag sagt och skrivit förstår jag hennes prestationsångest, men den är onödig. Hon är en otroligt skön varelse att vara nära.

Jag kan inte bifoga Mia med boken eller inläggen på bloggen, men jag är säker på att det finns en Mia kring dig också! Har du inte upptäckt henne ännu, så ta ett djupt andetag och se efter igen. Du kommer behöva det, för när du finner henne är det lätt att tappa andan eller att helt enkelt glömma bort att andas.

Dessa jordiska änglar finns omkring oss. De hörs och syns, men är ofta missförstådda, och trots allt gott de gör så är deras goda på något sätt osynligt. Det finns de som lyckats, men det är näst intill hopplöst att fånga en ängel på bild.

fredag 12 juni 2009

Pastorns dotter

Det var på middagen efter begravningen av min bäste vän som jag såg henne. Ur sorg, minnen och skratt klev hon upp och tog över hela min uppmärksamhet.

Hon gav mig ingen ro, och jag kände att jag sökte efter henne och att jag letade efter anledningar att se åt hennes håll. Jag ska ärligt erkänna att jag slogs totalt ur balans av hennes genuina skönhet.

Hela hennes personlighet var vacker. Hennes glädje och livfullhet. Hon var en sådan person som man bara vill ge en kram - eller tio... En sådan om vilken man säger "Kan vi inte behålla henne", men mer som en retorisk fråga än en undran.

Jag tyckte om att se på hennes ansikte, hennes hår, hennes kropp, hennes kläder... allt var i harmoni med varandra. Jag undrade om hon själv var medveten om hur nära fullkomligheten hon var, men jag menade att en begravning av hennes svärfar inte var helt rätt ställe att ta upp frågan.

Nej, det finns inget sexuellt över mina tankar och känslor när jag tänker på pastorns dotter! Det kanske låter så, men det är i så fall dina tankar, inte mina. Jag fick bara en sådan brinnande lust att visa fram henne för hela världen som ett gott exempel på hur en vacker kvinna ser ut i verkligheten. Det var där och då jag fick idéen till "Alla dessa vackra kvinnor".

Det tändes en längtan i mig att väcka oss kvinnor till liv, att få oss alla att se att vi är så mycket vackrare än vi själva förstår. Några kilo för mycket eller för lite, ett ärr eller vad det nu kan vara är inte det som definierar vem som är vacker eller inte.

Frågan var bara hur jag skulle kunna tala om detta för kvinnan som inspirerat mig, utan att framstå som tokig. Det fick bli en senare fråga, för efter några dagars funderingar gav jag efter för lusten att skapa ännu en blogg.

Du förstår det helt rätt om du tror att jag skriver lika mycket för andra som för mig själv, och jag kan inte uttala hur mycket det har förändrat mitt liv att möta pastorns dotter - om än på en begravning!