Visar inlägg med etikett hälsa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälsa. Visa alla inlägg

tisdag 25 juni 2013

Nu vet jag...

Ja, alltså vad det är jag försökt säga hela tiden!

I all den här röran av dieter och bantningstips som rasar över en överallt... det handlar inte om vikt - utan att må bra! Så enkelt är det faktiskt. Glöm att se ut som en amerikansk skådespelare eller att haka på den senaste trenden inom dieter! Vi måste börja fokusera på att må bra inifrån och ut. Det är det som är viktigt.

Tänk att det tagit mig så lång tid att finna orden på vad jag egentligen vill säga ;-)

Kramar från mig <3<3<3

fredag 21 juni 2013

Önskar er alla en fin midsommarhelg!

Själv firar jag hemma i lugn och ro med familjen. Jag jobbar på för att träna upp kroppen efter vinterns krasch och det värsta skovet på tre år och jag skriver när helst jag kan och orkar, inte så mycket på bloggar och hemsidor utan på vad som troligen kommer bli en bok en dag.

Efter år av motstånd har jag gett med mig och gått med i facebook också. Jag finns här. Jag finns också på Spotify, om någon vill kika in där.

Kramar från mig <3 <3 <3

torsdag 14 februari 2013

Hjärtan

Idag vilar jag, för imorgon är det dags för nästa behandling vilket kommer ge mitt hjärta en knuff i rätt riktning.

Men ett litet alla-hjärtans-dags-firande lär jag nog kunna unna mig ram åt kvällen. Hoppas du får en fin dag, du med!

Kramar från mig <3<3<3

tisdag 12 februari 2013

Tillbaka

Äntligen får jag behandling igen! Den här gången fick jag vänta länge, liksom ni har fått på ett livstecken på mina Pennelina-bloggar.


Det var en god stund sedan jag bloggade här, men igår mötte jag en kvinna som åter inspirerade mig att söka efter vackra kvinnor. För de finns där... jag har sett dem!

Nu hoppas jag bara att krafterna ska komma tillbaka. Jag har fyra av fem behandlingar kvar, vilka lär behövas då jag fick sjunka så djupt den här gången.

Kramar från mig <3<3<3

torsdag 16 februari 2012

Inte oväntat men välkommet

Ett utökat test visar att min tumör på den nedre magmunnen inte är elakartad.

Det tog över fyra veckor att få svar på proverna, men nu vet även läkarna det vi antog redan från början.

Det jag funderar över är bara när de tänker ta bort knölen, som sitter så illa till att den skapar problem för mig oberoende av om den är elakartad eller inte. Fördelen med att den inte är det är att de troligen kan ta bort den genom gastroskopi.

Ska bli så skönt när den är borta och jag slipper magont och illamående, även om jag hunnit vänja mig med det vid det här laget!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

söndag 8 januari 2012

Livet är för kort för onödigt lidande

Härligt ofullkomlig och obotligt optimistisk ser jag fram emot det nya året!

Förra året fokuserade jag på att finna den där naturliga skönheten hos mig själv som jag finner i alla andra. Glädjande nog fann jag faktiskt nog för att möta det nya året med nya ögon.

Jag är mer tolerant med mig själv idag, vilket gör att jag mår bättre. Klart att jag har sidor jag måste jobba vidare på, men jag börjar få perspektiv på vad som är rimligt att kräva av mig själv.

2012 ska bli ett år då jag tar för mig mer, utan att för den skull bli självcentrerad. Lite egoism kommer jag tillåta mig. Så där lagom så att det gynna dem omkring mig.

Livet är för kort för att lida i onödan. Jag vet, för jag lever med kronisk smärta och sjukdom som hindrar mig från att göra det jag har lust med, både privat och i mitt yrke.

Jag kan inte styra över allt, men jag kan låta min livsglädje bubbla över och färga min vardag underbart silvergrå.

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

lördag 31 december 2011

Mitt nyårslöfte

Under 2012 ska jag inte fokusera på min vikt eller tjata om vad jag väger.

Nu ska jag bara njuta av livet så gott det går!

Gott nytt år!

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

lördag 3 december 2011

Matspäckad månad

December är antagligen den månad då vi är som mest matfixerade och som väcker mest dåligt samvete.

Vi måste bara komma ihåg att mat är nyttigt - i rätt mängd och variation!

Hemma hos oss har vi slutat med det traditionella julbordet. Vi sprider ut det under hela december och får på så sätt verkligen njuta av varje rätt.

Kramar från mig <3<3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

onsdag 9 november 2011

Fritt fall på vågen

Svettig efter ett morgonpass med djuren, trots att jag egentligen ska vila.

Tänk om jag fick uppleva en hel dag helt utan krämpor. Kommer inte ihåg när det hände senast. Ändå tänker jag inte klaga, för det kan alltid vara värre...

Dessutom har jag fått en positiv biverkning... jag tappar vikt, stadig och ganska fort. Utan att gå på diet eller att ändra matvanorna.

Personligen hoppas jag på att det är min ämnesomsättning som kommit ikapp sig själv, men med tanke på farten så tvivlar jag.

Hur som helst så får jag på mig favoritjeansen igen (även om de är lite tajta) och mina skinnskodda ridbyxor som jag haft i snart 25 år. De är så välanvända att de är hål i sinnet på sina ställen.

Det lustiga är att jag inte ens gick upp i vikt, som jag brukar, då jag hade senaste skovet och var tvungen att äta smärtstillande... de där tabletterna brukar betyda tio kilo på nolltid.

Men, jag tänker inte klaga som sagt, utan glädja mig över att jag börjar känna igen mig själv igen.

Tror faktiskt att det där med att köpa nya byxor är det bästa jag har gjort på länge! Och även om de nu är för stora så har jag många par som väntat på mig i garderoben.

Jag som aldrig brukar väga mig... var ju tvungen nu när kläderna började hänga på kroppen. Det här är det närmaste jag kommit till fritt fall på vågen!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

torsdag 18 augusti 2011

Har du bestämt dig?

Tänk om alla som gått ned i vikt skulle klaga över att kläderna inte passar längre.

Eller om de desperat skulle försöka se välklädda ut i alldeles för stora kläder...

Det låter lite fånigt, va?

Själv har jag bestämt mig för att jag inte tänker hänga med på det tåget. Så jag har beställ mig ett par nya jeans. Det händer inte ofta, och senast jag köpte några så var jag inte lika sjuk som jag är idag - med allt vad som följer på det.

Jag tog tillfället i akt, på Ellos rea, och köpte ett par lagom stora och ett par ännu större byxor -  så nu ska min familj slippa höra mig klaga över att jag blivit så rund om magen! De håller i alla fall inte med mig.

Förresten... skulle jag inte gått upp i vikt så hade mina jeans varit utslitna nu, och då hade jag i alla fall behövt köpa nya ;-) 

Ja ja, du fattar poängen! Som du ser så har jag bestämt mig. Har du?

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

tisdag 9 augusti 2011

Dagens ideal

Min mage skriker, men det vill fitness-magasinen att jag ska lära mig att ignorera.

 Förut var det inne att man skulle lära sig att lyssna till kroppens signaler. Numera menar vissa att vi ska lära oss att överstyra dem för att vi ska kunna passa in i en form som inte är människovärdig.

Jag tänker inte göra det! Jag har lyssnat med ett öra av och till genom livet, men har mycket sällan tagit till mig budskapet. Tack och lov! Att vuxna kvinnor ska se ut som tonåringar har jag aldrig sympatiserat med.

Däremot har det hänt något mycket positivt med mig sedan jag började jakten på min egen skönhet. Jag har äntligen släppt sista tråden att skönhet hör ihop med min vikt.

Ja ja, jag visste ju att det var så med alla andra! Men ni vet hur hjärnan fungerar... den är en mästare på att vilseleda oss ibland.

Jag har kommit till ett stadium där jag hellre väljer kläder som lyfter fram det bästa hos mig (vilket jag i och för sig alltid försökt göra) än att dröja mig kvar vid tanken på de gamla favoritjeansen. Jag släpper taget nu!

Det betyder inte att jag inte kommer att fortsätta att gå ned i vikt då jag mår bra och upp igen då jag måste äta mediciner eller vila... så är det bara. Färdig med det!

Jag vet faktiskt inte hur mycket jag väger just nu, men sedan jag får järn igen så vet jag att jag är på väg nedåt. Att jag går ned i vikt behöver inte betyda att jag blir vackrare... jag har sett många exempel på det motsatta.

Hur som helst så tänker jag lyssna på magen nu och gå och äta något! Jag kom helt ur ruta när jag var ner till växthuset för att plocka några gurkor som var färdiga för inläggning... trodde jag hade en liten påse, men det var över fyra kilo!

Så, vi får höras en annan gång! Hoppas mina ord kan inspirera... för jag vet att ni är vackra, mycket vackrare än ni själva förstår! Låt inte dagens ideal ta det ifrån er.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

tisdag 5 juli 2011

Snabba kilon, snabba pengar

Det här med mat och dieter kan vara rätt komplicerat och dyrt.

Numera kan man inte äta grönsaker på grund av eventuella dödliga bakterier, fisk för att den kan innehålla maskar och diverse kött av otaliga anledningar. Det återstår inte så mycket att lägga på tallriken när till och med frön kan vara smittbärare.

Kan vi inte äta så kan vi lika gärna passa på att banta. Eller varför inte starta upp ett viktcenter?

Förr hette det att om man ville bli rik skulle man starta en kyrka, men det känns som en lite väl sniken affärsidé om du frågar mig. Lura gamla tanter är inte min grej.

Nej, då mår nog samvetet bättre av att sikta in sig på unga, intelligenta och självgående människor som tröttnat på att försvinna i mängden på grund av sin vikt.

Men åter nej, mitt samvete klarar inte det heller! Dessutom ringer sektvarningen i mina öron när jag hör ledarnas pep talk och förmåga att skapa en trovärdig bild genom sammansatta korn av förvriden sanning. Det går inte att ifrågasätta.

Medlemmarna är i ständig försvarsställning. De har redan från början förstått att de skulle bli kritiserade för sitt val, så de är väl förberedda. Inget kan rucka deras övertygelse och deras seger över dåliga vanor och överflödigt fett.

Aldrig förr har de varit villiga att lida så mycket för att nå sitt mål. Men ska man få ett snabbt resultat så måste man ta till drastiska metoder - och då får det kosta pengar!

Det är där jag blir tappad bakom vagnen...

Varför måste det gå fort? Kroppen må vara komplicerad men fattar ganska snart vad vi vill om vi bara tar oss tid att förklara det på ett vettigt sätt.

Hur vill vi leva? Kommer vi klara av att hålla en viss diet och vist träningsmönster genom hela livet? Vad händer då vi får ändrade omständigheter, får barn eller blir sjuk... fungerar det då?

Poängen jag vill komma till är att kroppen anpassar sig rätt hyfsat till vår livsstil om vi ger den tid. Klart att man kan behöva plocka bort onödigt snaskande eller korrigera sina matvanor för att slippa övervikt. Men de flesta av oss håller oss i god form med rätt kost och regelbunden motion - i motsats till diet och träning.

Några av oss har dock medicinska grunder till att vi inte kan hålla vikten, vilket endast läkare som är specialister på området kan hjälpa oss med.

För att starta ett viktcenter behöver man inte ha kunskap om varken dieter eller medicin, utan blott på hur man handskas med pengar. Klart att det ser bra ut om man har några läkare med på laget, men inte ens de behöver ha relevant kunskap.

Nej, detta är inte skrivet som kritik emot någon enskild person eller som ett försök att ändra någons vägval. Det är en allmän kritik emot dem som utnyttjar folk för att tjäna pengar!

Själv fortsätter jag att gå ned i vikt trots att jag kostar på mig en extra god middag emellanåt. Som igår då vi gjorde kinamat här hemma.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

söndag 12 juni 2011

På väg ner igen


Det är ungefär en vecka sedan jag slutade med medicinen för värken i nervtrådarna...

- och nu känns det att hela kroppen är lättare igen. Jag har inte lika lätt att samla vätska, vilket är skönt nu när det är så varmt.

God mat säger jag dock inte nej till, och igår gjorde jag en Indisk rätt som vi säkert kommer att äta fler gånger här på gården. Spännande med ris kokt med kanel, gurkmeja och kardemumma - och det hembakta naanbrödet var mycket godare än det köpta.

Hörde på ett TV-program att Indisk kokkonst inte handlar så mycket om hetta som om smaker - och det vi åt igår var lagom kryddigt och väldigt smakrikt. Det doftar fortfarande helt underbart i köket.

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

tisdag 7 juni 2011

Våga vägra banta

Vi går in i en tid då naturen överöser oss med sina rikliga gåvor - en tid att njuta av det goda!

Jag fick mina pojkar med fjorton månaders mellanrum. Under dessa två graviditeter gick jag upp ordentligt mycket i vikt och jag trodde faktiskt inte att jag skulle komma tillbaka till mig själv igen efter det. Men, utan att jag märkte det försvann kilona ett efter ett medan jag var upptagen med att njuta av livet som småbarnsmamma.

Visst behöver några av oss hjälp med att få ordning på vikten, men i de allra flesta fall så är allt vi behöver att se till att vi mår bra inom oss och att vi är så lyckliga vi förmår inom de omständigheter vi har. Ingen har ett perfekt liv.

Jag blir så ledsen då jag ser vad dagens vikthysteri och fixering av utseendet gör med människor. Visst har jag tyckt att det varit jobbigt att gå upp i vikt på grund av sjukdom och mediciner, men jag är så tacksam över att jag fokuserat mer på min personliga utveckling än på det yttre.

I år har jag fått testa två olika typer av medicin för smärtorna i nervsystemet, tabletter med rätt jobbiga biverkningar. Bägge sorterna är kända för att ge kraftig viktuppgång, men det var inte det som gjorde att jag blev tvungen att sluta med dem.

Hur som helst! För stunden väntar jag på att neurologen ska höra utav sig med besked om framtiden och även om jag hade det jobbigt med smärtorna så njuter jag av att kroppen sakta återställer sig själv.

Jag är en stor fan av just sakta... att låta det ta tid...

Undertiden tänker jag njuta av livet! Till exempel med en bit krämig rabarberpaj från igår, innan jag går ut i växthuset och glömmer allt vad vikt och utseende heter för en stund.

Kramar från mig <3<3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

söndag 8 maj 2011

Det går undan

Om det var upp till Gika skulle jag vara slimmad som ett kvastskaft...

- men så var det detta med mediciner! Tänk vad fort man kan gå upp...

Men glädjande nog så fungerade det för mig att hålla upp med tabletterna, då jag ändå är på väg ut ur ett skov. Biverkningarna blev så stora att det var tid att stoppa behandlingen i alla fall!

En av dem var som sagt viktuppgång, vilket är något som de flesta som äter liknande mediciner råkat ut för. Nåja, ingen mening att deppa! Nu är jag ju igång igen och då försvinner svullnaden och stelheten strax i lemmarna - och jag är snart tillbaka där jag var innan kuren började.

Det enda som känns lite obehagligt är att de nya pillren jag fått, som jag inte tänker börja med förrän nästa skov är outhärdligt, är kända för att ge ännu mer viktuppgång. Låter inte särskilt lockande i kombination med de andra eventuella biverkningarna. Men, jag tänker inte grubbla mer på det! Det visar sig snart...

Just nu njuter jag av att vara bonde igen! För så är det... vi är igång med driften av gården på allvar och jag står för huvuddelen av djurskötseln. I och för sig baserat på hänsyn till min hälsa, men jag drar mitt strå till stacken igen!

Här passar jag som hand i handske, precis som många kvinnor gjort i generationer! Kvinnor i alla former och valörer, med eller utan problem med hälsan.

Kramar från mig <3<3<3

tisdag 26 april 2011

Inget vikthopp i påsk

Det blev som sagt inget frossande så det blev heller ingen sedvanlig viktuppgång.

Det känns skönt! Jag påstod att det var min första påsk utan godis, men det var ju den ifjol. Tänk vad tiden går...

Visst är jag fixerad mer än vanligt vid temat vikt just nu, eftersom jul och påsk har varit de stora mathelgerna i mitt liv, och det känns så skönt att ha släppt taget om dumma traditioner som förstör hälsan.

Nu talar jag inte om på sikt, för sedan jag fick problem med diverse diagnoser så har det också visat sig att jag reagerar väldigt snabbt på skeva matvanor - åt bägge håll! Jag kan varken äta för mycket eller för lite.

Nej, här gäller det att hålla en balanserad kost där jag inte överdriver eller underdriver åt något håll.

Kramar från mig <3<3<3

onsdag 20 april 2011

Spegelångest

Läste i tidningen att många (läs massor av) kvinnor lider av spegelångest och tackar min skapare över att jag inte är en av dem.

Skulle jag mot all förmodan komma dit kommer jag omedelbart slänga ut teven och sluta läsa kataloger och magasin som lyfter fram dagens skeva bild av hur en kvinna ska se ut.

Nästa steg vore att uppsöka närmaste äldreboende för att påminna mig om hur vackra människor bli med tiden om de får åldras naturligt.

Klart att jag inte vill vara för överviktig, då det påverkar hälsan negativt, men jag vägrar att finna mig i att en mogen kvinna ska se ut som en fjortonåring med Dolly Partons bröst!

Nej, får jag spegelångest är det dags att komma mig från soffakroken (ännu mer), ut i naturen och njuta av tanken att om jag hade varit född för hundra år sedan hade jag varit helt perfekt (om är jättedöd på grund av mina skavanker med hälsan ;-))!

Kramar från mig <3<3<3

måndag 18 april 2011

Nej, jag har inte gett upp!

Jag njuter fortfarande av vackra kvinnor och söker flitigt efter min egen skönhet.

Jag har också kommit ett steg närmare en skriftlig diagnos, efter helgens besök på sjukhuset i Arvika. Kan förresten berätta att hon som gjorde MRTn på mig var en mycket vacker kvinna ;-)

På Ordbruket händer det massor just nu! Odlingssäsongen är igång och djuren får smått, precis som det ska vara på en gård om våren.

Jag har precis kommit mig på fötter efter vinters trassel med hälsan och nu går jag in i ett nytt skov. Men det är inget jag deppar över. Det finns alldeles för mycket att glädja sig över just nu!

Dessutom trivs jag ganska bra med mig själv för stunden. Några kilo till skulle inte vara fel, men det är inget jag tänker på hela tiden. Inte ens då jag ska klä mig.... det är skönt!

Så, jag tycker att jag har kommit en god bit på vägen, även om jag har ett par mil kvar innan jag nått målet - att komma i min sommargarderob, utan att den stramar!

Många kramar från mig <3<3<3

måndag 21 mars 2011

Vårkänslor

Det spritter i både blommor och lökar här inne även om det fortfarande är mycket snö ute.

Det är inte utan att det spritter lite i mig också! Idag har jag påbörjat vårstädningen och jag ser verkligen fram emot att komma på andra sidan, för jag blir fortfarande sliten då jag gör för mycket.

Något som gläder mig är dock att jag börjat gå åt rätt håll viktmässigt igen, vilket är en naturlig reaktion på att jag kan röra mig mer. Men skönt är det i alla fall!

Ser fram emot att plocka fram lättare kläder snart... mmm... allt blir så mycket lättare...

Jag njuter verkligen nu, innan det blivit för varmt.

Kramar från mig <3<3<3

onsdag 16 mars 2011

Ibland bommar man målet

Så, det blev ett litet bakslag i min strävan att nå min idealvikt...

Men det är precis som med bilden här ovan: Det gäller att inte missa allt det vackra omkring! Och i slutänden är jag helt övertygad att jag vinner matchen!

Några månader hit eller dit, vad spelar det för roll i längden.

Klart att det vore så mycket lättare om läkaren behandlat mig direkt och jag sluppit det här bakslaget, men samtidigt har jag lärt mig mycket undertiden. Men det finns många sätt att lära sig på och man behöver inte alltid gå den tyngsta vägen.

Nu ska jag njuta av livet med en bit nybakad morotskaka, utan kladd på... inte för viktens skull, utan för att jag inte hade någon färskost i kylen...

Ha en underbar dag där ute!

Kramar från mig <3<3<3