torsdag 16 februari 2012

Inte oväntat men välkommet

Ett utökat test visar att min tumör på den nedre magmunnen inte är elakartad.

Det tog över fyra veckor att få svar på proverna, men nu vet även läkarna det vi antog redan från början.

Det jag funderar över är bara när de tänker ta bort knölen, som sitter så illa till att den skapar problem för mig oberoende av om den är elakartad eller inte. Fördelen med att den inte är det är att de troligen kan ta bort den genom gastroskopi.

Ska bli så skönt när den är borta och jag slipper magont och illamående, även om jag hunnit vänja mig med det vid det här laget!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

söndag 8 januari 2012

Livet är för kort för onödigt lidande

Härligt ofullkomlig och obotligt optimistisk ser jag fram emot det nya året!

Förra året fokuserade jag på att finna den där naturliga skönheten hos mig själv som jag finner i alla andra. Glädjande nog fann jag faktiskt nog för att möta det nya året med nya ögon.

Jag är mer tolerant med mig själv idag, vilket gör att jag mår bättre. Klart att jag har sidor jag måste jobba vidare på, men jag börjar få perspektiv på vad som är rimligt att kräva av mig själv.

2012 ska bli ett år då jag tar för mig mer, utan att för den skull bli självcentrerad. Lite egoism kommer jag tillåta mig. Så där lagom så att det gynna dem omkring mig.

Livet är för kort för att lida i onödan. Jag vet, för jag lever med kronisk smärta och sjukdom som hindrar mig från att göra det jag har lust med, både privat och i mitt yrke.

Jag kan inte styra över allt, men jag kan låta min livsglädje bubbla över och färga min vardag underbart silvergrå.

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

lördag 31 december 2011

Mitt nyårslöfte

Under 2012 ska jag inte fokusera på min vikt eller tjata om vad jag väger.

Nu ska jag bara njuta av livet så gott det går!

Gott nytt år!

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

lördag 24 december 2011

God Jul

Här kommer det en julhälsning från mig med en önskan om att du ska få en underbar jul!

 Mer om vad som händer hos oss under julen finner du här.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

måndag 12 december 2011

Firar med familjen

Idag fyller jag år och dagen till ära är familjen samlad till god middag och mys.

Det känns helt fantastiskt att bli fyrtioåtta! Känns som ett mjukt och harmoniskt tal, tycker jag. Därmed inte sagt att det blir ett lugnt år, men det är väl lov att hoppas...

Jag har fått en handgjord pläd av mamma samt några bakhanddukar, som jag såväl behöver, och en underbar stickad klänning som jag tror kommer att bli en storfavorit i garderoben.

Av familjen har jag fått en vacker blombukett och massor av sådana där små ting som man gör för varandra i en familj men som inte går att köpa för pengar.

Mina bloggisar och vänner har sänt gratulationer och lyckönskningar... vad mer kan man önska? Jag känner mig verkligen uppvaktad!

Själv har jag bakat ekologiska Lussekatter idag, så vi ska ha dem klar till frukosten imorgon. Sedan har jag vilat och njutit av dagen... Pratat med mamma och storebror min per telefon. Det är allt för långt för dem att komma hit, speciellt i det här vädret!

Fyrtioåtta... må det bli det året då läkarna verkligen tar min hälsa på allvar och hjälper mig att må så bra som möjligt... det vore något!

Sedan är det hög tid för en nyförälskelse igen! Ja, med samme man, naturligtvis... men jag känner mig levande och redo för det. Mogen för att upptäcka nya sidor hos honom... nya ting att älska... och att öppna nya dörrar hos mig själv.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

lördag 3 december 2011

Matspäckad månad

December är antagligen den månad då vi är som mest matfixerade och som väcker mest dåligt samvete.

Vi måste bara komma ihåg att mat är nyttigt - i rätt mängd och variation!

Hemma hos oss har vi slutat med det traditionella julbordet. Vi sprider ut det under hela december och får på så sätt verkligen njuta av varje rätt.

Kramar från mig <3<3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

torsdag 1 december 2011

Jag är redo

Efter ett par veckors välförtjänt vila så har vi kommit in i min favoritmånad: December.

Det är inte bara för att det är advent och jultider, eller att jag fyller år... nej, trots att jag verkligen välkomnar och njuter av mörkret så är det nu det vänder mot ljusare tider igen. Bara kunskapen om det fyller min själ med glädje!

Att detta kantas av dagar med god mat och hög mysfaktor gör inte saken sämre.

Jag är redo. Nu börjar resan på allvar mot julafton... jag har kryddat tillvaron med supergoda dadlar och noter med julånger vid pianot.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

onsdag 9 november 2011

Fritt fall på vågen

Svettig efter ett morgonpass med djuren, trots att jag egentligen ska vila.

Tänk om jag fick uppleva en hel dag helt utan krämpor. Kommer inte ihåg när det hände senast. Ändå tänker jag inte klaga, för det kan alltid vara värre...

Dessutom har jag fått en positiv biverkning... jag tappar vikt, stadig och ganska fort. Utan att gå på diet eller att ändra matvanorna.

Personligen hoppas jag på att det är min ämnesomsättning som kommit ikapp sig själv, men med tanke på farten så tvivlar jag.

Hur som helst så får jag på mig favoritjeansen igen (även om de är lite tajta) och mina skinnskodda ridbyxor som jag haft i snart 25 år. De är så välanvända att de är hål i sinnet på sina ställen.

Det lustiga är att jag inte ens gick upp i vikt, som jag brukar, då jag hade senaste skovet och var tvungen att äta smärtstillande... de där tabletterna brukar betyda tio kilo på nolltid.

Men, jag tänker inte klaga som sagt, utan glädja mig över att jag börjar känna igen mig själv igen.

Tror faktiskt att det där med att köpa nya byxor är det bästa jag har gjort på länge! Och även om de nu är för stora så har jag många par som väntat på mig i garderoben.

Jag som aldrig brukar väga mig... var ju tvungen nu när kläderna började hänga på kroppen. Det här är det närmaste jag kommit till fritt fall på vågen!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

fredag 30 september 2011

Finbyxor till vardags

De jeansen jag köpte för att ha till fint... de använder jag när jag jobbar med djuren nu.

Men bara för att jag ska hinna använda dem innan jag växt ur den. De börjar nämligen bli för stora!

Det kan man inte klaga på...

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

lördag 10 september 2011

Njut av livets goda

Det var längesedan jag åkte någonstans annat än till sjukhuset, men igår var jag med till Sunne.

Oftast handlar jag genom telefonen, medan maken eller sönerna springer runt bland hyllor och köar i tid och otid. Jag är en av dem som inte skulle tveka över att beställa mina varor via Internet.

Nåja, sedan det var så längesedan hade jag en liten tanke på att smita in på konditoriet och köpa något gott eller ögna igenom Coops utbud av kakor och bakelser.

Tanken var inte så stor, som jag nämnde, då jag samtidigt vet att ofta ser ting godare ut än vad de verkligen är och en besvikelse var inte det jag var ute efter.

Konditoriet fick vara och även om jag såg några godsaker som jag säkert kunnat smaska i mig på vägen hem så var inget frestande nog.

Däremot föll jag totalt för Änglamarks mjuka fikon... Jag är så svag för färska, men ska de vara torkade så ska de vara saftiga - och det är verkligen dessa!

 Det är inte sista gången som jag köper en påse soft figs. Det gäller att njuta av livets goda när man kan!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

torsdag 18 augusti 2011

Har du bestämt dig?

Tänk om alla som gått ned i vikt skulle klaga över att kläderna inte passar längre.

Eller om de desperat skulle försöka se välklädda ut i alldeles för stora kläder...

Det låter lite fånigt, va?

Själv har jag bestämt mig för att jag inte tänker hänga med på det tåget. Så jag har beställ mig ett par nya jeans. Det händer inte ofta, och senast jag köpte några så var jag inte lika sjuk som jag är idag - med allt vad som följer på det.

Jag tog tillfället i akt, på Ellos rea, och köpte ett par lagom stora och ett par ännu större byxor -  så nu ska min familj slippa höra mig klaga över att jag blivit så rund om magen! De håller i alla fall inte med mig.

Förresten... skulle jag inte gått upp i vikt så hade mina jeans varit utslitna nu, och då hade jag i alla fall behövt köpa nya ;-) 

Ja ja, du fattar poängen! Som du ser så har jag bestämt mig. Har du?

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

tisdag 9 augusti 2011

Dagens ideal

Min mage skriker, men det vill fitness-magasinen att jag ska lära mig att ignorera.

 Förut var det inne att man skulle lära sig att lyssna till kroppens signaler. Numera menar vissa att vi ska lära oss att överstyra dem för att vi ska kunna passa in i en form som inte är människovärdig.

Jag tänker inte göra det! Jag har lyssnat med ett öra av och till genom livet, men har mycket sällan tagit till mig budskapet. Tack och lov! Att vuxna kvinnor ska se ut som tonåringar har jag aldrig sympatiserat med.

Däremot har det hänt något mycket positivt med mig sedan jag började jakten på min egen skönhet. Jag har äntligen släppt sista tråden att skönhet hör ihop med min vikt.

Ja ja, jag visste ju att det var så med alla andra! Men ni vet hur hjärnan fungerar... den är en mästare på att vilseleda oss ibland.

Jag har kommit till ett stadium där jag hellre väljer kläder som lyfter fram det bästa hos mig (vilket jag i och för sig alltid försökt göra) än att dröja mig kvar vid tanken på de gamla favoritjeansen. Jag släpper taget nu!

Det betyder inte att jag inte kommer att fortsätta att gå ned i vikt då jag mår bra och upp igen då jag måste äta mediciner eller vila... så är det bara. Färdig med det!

Jag vet faktiskt inte hur mycket jag väger just nu, men sedan jag får järn igen så vet jag att jag är på väg nedåt. Att jag går ned i vikt behöver inte betyda att jag blir vackrare... jag har sett många exempel på det motsatta.

Hur som helst så tänker jag lyssna på magen nu och gå och äta något! Jag kom helt ur ruta när jag var ner till växthuset för att plocka några gurkor som var färdiga för inläggning... trodde jag hade en liten påse, men det var över fyra kilo!

Så, vi får höras en annan gång! Hoppas mina ord kan inspirera... för jag vet att ni är vackra, mycket vackrare än ni själva förstår! Låt inte dagens ideal ta det ifrån er.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!