Alla dessa vackra kvinnor

Livet är för kort för onödigt lidande

2012-01-08T15:12:00.000+01:00

Härligt ofullkomlig och obotligt optimistisk ser jag fram emot det nya året!

Förra året fokuserade jag på att finna den där naturliga skönheten hos mig själv som jag finner i alla andra. Glädjande nog fann jag faktiskt nog för att möta det nya året med nya ögon.

Jag är mer tolerant med mig själv idag, vilket gör att jag mår bättre. Klart att jag har sidor jag måste jobba vidare på, men jag börjar få perspektiv på vad som är rimligt att kräva av mig själv.

2012 ska bli ett år då jag tar för mig mer, utan att för den skull bli självcentrerad. Lite egoism kommer jag tillåta mig. Så där lagom så att det gynna dem omkring mig.

Livet är för kort för att lida i onödan. Jag vet, för jag lever med kronisk smärta och sjukdom som hindrar mig från att göra det jag har lust med, både privat och i mitt yrke.

Jag kan inte styra över allt, men jag kan låta min livsglädje bubbla över och färga min vardag underbart silvergrå.

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Mitt nyårslöfte

2011-12-31T23:59:00.002+01:00

Under 2012 ska jag inte fokusera på min vikt eller tjata om vad jag väger.

Nu ska jag bara njuta av livet så gott det går!

Gott nytt år!

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

God Jul

2011-12-24T09:40:00.000+01:00

Här kommer det en julhälsning från mig med en önskan om att du ska få en underbar jul!

Mer om vad som händer hos oss under julen finner du här.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Firar med familjen

2011-12-12T21:39:00.000+01:00

Idag fyller jag år och dagen till ära är familjen samlad till god middag och mys.

Det känns helt fantastiskt att bli fyrtioåtta! Känns som ett mjukt och harmoniskt tal, tycker jag. Därmed inte sagt att det blir ett lugnt år, men det är väl lov att hoppas...

Jag har fått en handgjord pläd av mamma samt några bakhanddukar, som jag såväl behöver, och en underbar stickad klänning som jag tror kommer att bli en storfavorit i garderoben.

Av familjen har jag fått en vacker blombukett och massor av sådana där små ting som man gör för varandra i en familj men som inte går att köpa för pengar.

Mina bloggisar och vänner har sänt gratulationer och lyckönskningar... vad mer kan man önska? Jag känner mig verkligen uppvaktad!

Själv har jag bakat ekologiska Lussekatter idag, så vi ska ha dem klar till frukosten imorgon. Sedan har jag vilat och njutit av dagen... Pratat med mamma och storebror min per telefon. Det är allt för långt för dem att komma hit, speciellt i det här vädret!

Fyrtioåtta... må det bli det året då läkarna verkligen tar min hälsa på allvar och hjälper mig att må så bra som möjligt... det vore något!

Sedan är det hög tid för en nyförälskelse igen! Ja, med samme man, naturligtvis... men jag känner mig levande och redo för det. Mogen för att upptäcka nya sidor hos honom... nya ting att älska... och att öppna nya dörrar hos mig själv.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Matspäckad månad

2011-12-03T10:29:00.000+01:00

December är antagligen den månad då vi är som mest matfixerade och som väcker mest dåligt samvete.

Vi måste bara komma ihåg att mat är nyttigt - i rätt mängd och variation!

Hemma hos oss har vi slutat med det traditionella julbordet. Vi sprider ut det under hela december och får på så sätt verkligen njuta av varje rätt.

Kramar från mig <3<3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Jag är redo

2011-12-01T11:44:00.001+01:00

Efter ett par veckors välförtjänt vila så har vi kommit in i min favoritmånad: December.

Det är inte bara för att det är advent och jultider, eller att jag fyller år... nej, trots att jag verkligen välkomnar och njuter av mörkret så är det nu det vänder mot ljusare tider igen. Bara kunskapen om det fyller min själ med glädje!

Att detta kantas av dagar med god mat och hög mysfaktor gör inte saken sämre.

Jag är redo. Nu börjar resan på allvar mot julafton... jag har kryddat tillvaron med supergoda dadlar och noter med julånger vid pianot.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Fritt fall på vågen

2011-11-09T14:04:00.000+01:00

Svettig efter ett morgonpass med djuren, trots att jag egentligen ska vila.

Tänk om jag fick uppleva en hel dag helt utan krämpor. Kommer inte ihåg när det hände senast. Ändå tänker jag inte klaga, för det kan alltid vara värre...

Dessutom har jag fått en positiv biverkning... jag tappar vikt, stadig och ganska fort. Utan att gå på diet eller att ändra matvanorna.

Personligen hoppas jag på att det är min ämnesomsättning som kommit ikapp sig själv, men med tanke på farten så tvivlar jag.

Hur som helst så får jag på mig favoritjeansen igen (även om de är lite tajta) och mina skinnskodda ridbyxor som jag haft i snart 25 år. De är så välanvända att de är hål i sinnet på sina ställen.

Det lustiga är att jag inte ens gick upp i vikt, som jag brukar, då jag hade senaste skovet och var tvungen att äta smärtstillande... de där tabletterna brukar betyda tio kilo på nolltid.

Men, jag tänker inte klaga som sagt, utan glädja mig över att jag börjar känna igen mig själv igen.

Tror faktiskt att det där med att köpa nya byxor är det bästa jag har gjort på länge! Och även om de nu är för stora så har jag många par som väntat på mig i garderoben.

Jag som aldrig brukar väga mig... var ju tvungen nu när kläderna började hänga på kroppen. Det här är det närmaste jag kommit till fritt fall på vågen!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Finbyxor till vardags

2011-09-30T23:25:00.000+02:00

De jeansen jag köpte för att ha till fint... de använder jag när jag jobbar med djuren nu.

Men bara för att jag ska hinna använda dem innan jag växt ur den. De börjar nämligen bli för stora!

Det kan man inte klaga på...

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Njut av livets goda

2011-09-10T16:23:00.000+02:00

Det var längesedan jag åkte någonstans annat än till sjukhuset, men igår var jag med till Sunne.

Oftast handlar jag genom telefonen, medan maken eller sönerna springer runt bland hyllor och köar i tid och otid. Jag är en av dem som inte skulle tveka över att beställa mina varor via Internet.

Nåja, sedan det var så längesedan hade jag en liten tanke på att smita in på konditoriet och köpa något gott eller ögna igenom Coops utbud av kakor och bakelser.

Tanken var inte så stor, som jag nämnde, då jag samtidigt vet att ofta ser ting godare ut än vad de verkligen är och en besvikelse var inte det jag var ute efter.

Konditoriet fick vara och även om jag såg några godsaker som jag säkert kunnat smaska i mig på vägen hem så var inget frestande nog.

Däremot föll jag totalt för Änglamarks mjuka fikon... Jag är så svag för färska, men ska de vara torkade så ska de vara saftiga - och det är verkligen dessa!

Det är inte sista gången som jag köper en påse soft figs. Det gäller att njuta av livets goda när man kan!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Har du bestämt dig?

2011-08-18T20:09:00.000+02:00

Tänk om alla som gått ned i vikt skulle klaga över att kläderna inte passar längre.

Eller om de desperat skulle försöka se välklädda ut i alldeles för stora kläder...

Det låter lite fånigt, va?

Själv har jag bestämt mig för att jag inte tänker hänga med på det tåget. Så jag har beställ mig ett par nya jeans. Det händer inte ofta, och senast jag köpte några så var jag inte lika sjuk som jag är idag - med allt vad som följer på det.

Jag tog tillfället i akt, på Ellos rea, och köpte ett par lagom stora och ett par ännu större byxor - så nu ska min familj slippa höra mig klaga över att jag blivit så rund om magen! De håller i alla fall inte med mig.

Förresten... skulle jag inte gått upp i vikt så hade mina jeans varit utslitna nu, och då hade jag i alla fall behövt köpa nya ;-)

Ja ja, du fattar poängen! Som du ser så har jag bestämt mig. Har du?

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Dagens ideal

2011-08-09T11:14:00.000+02:00

Min mage skriker, men det vill fitness-magasinen att jag ska lära mig att ignorera.

Förut var det inne att man skulle lära sig att lyssna till kroppens signaler. Numera menar vissa att vi ska lära oss att överstyra dem för att vi ska kunna passa in i en form som inte är människovärdig.

Jag tänker inte göra det! Jag har lyssnat med ett öra av och till genom livet, men har mycket sällan tagit till mig budskapet. Tack och lov! Att vuxna kvinnor ska se ut som tonåringar har jag aldrig sympatiserat med.

Däremot har det hänt något mycket positivt med mig sedan jag började jakten på min egen skönhet. Jag har äntligen släppt sista tråden att skönhet hör ihop med min vikt.

Ja ja, jag visste ju att det var så med alla andra! Men ni vet hur hjärnan fungerar... den är en mästare på att vilseleda oss ibland.

Jag har kommit till ett stadium där jag hellre väljer kläder som lyfter fram det bästa hos mig (vilket jag i och för sig alltid försökt göra) än att dröja mig kvar vid tanken på de gamla favoritjeansen. Jag släpper taget nu!

Det betyder inte att jag inte kommer att fortsätta att gå ned i vikt då jag mår bra och upp igen då jag måste äta mediciner eller vila... så är det bara. Färdig med det!

Jag vet faktiskt inte hur mycket jag väger just nu, men sedan jag får järn igen så vet jag att jag är på väg nedåt. Att jag går ned i vikt behöver inte betyda att jag blir vackrare... jag har sett många exempel på det motsatta.

Hur som helst så tänker jag lyssna på magen nu och gå och äta något! Jag kom helt ur ruta när jag var ner till växthuset för att plocka några gurkor som var färdiga för inläggning... trodde jag hade en liten påse, men det var över fyra kilo!

Så, vi får höras en annan gång! Hoppas mina ord kan inspirera... för jag vet att ni är vackra, mycket vackrare än ni själva förstår! Låt inte dagens ideal ta det ifrån er.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Nu ska det väl bli fart på kärringen!

2011-07-27T13:29:00.000+02:00

Så har jag efter mycket om och men varit inne och fått andra dosen järn.

Jag hade hoppats på att hinna få åtminstone dessa två innan värmen kom tillbaka, och så blev det. Jag tar därmed på mig hela skulden för att sommaren varit så kass för många i år. Jag hade varit helt sängliggande i sommar om det varit varmt.

Skoven har hållit sig borta ett tag nu och jag stärks mer och mer i mitt hopp om att det tar år tills de kommer tillbaka. Vore sååå skönt! För då hinner förhoppningsvis läkarna få ordning på resten av kroppen undertiden.

Nu ska jag ärligt erkänna att jag inte behöver sitta tillsammans med två cancerpatienter på sjukhuset i några timmar för att känna mig lyckligt lottad! Det kunde vara så mycket värre, både för mig själv och för familjen. Detta kan vi hantera.

Det som är jobbigast är när läkarna säger en sak och gör en annan - för att de glömt eller inte haft tid att skriva ned ting i journalen! Det har kostat många onödiga tårar och dagar i sängen.

Nej, nu får det bli vilket väder det vill för mer förberedd än så här blir jag inte! Jag mår inte bra av tropiska nätter och supervärme, men det är ju bara sommar en gång om året. Nu är den dessutom snart slut så det finns en viss tidbegränsning för hur länge det kan vara varmt.

Och lite får man stå ut med, för det är så vacker när solen skiner... se bara här på Stora Lisjön...

Viktnedgången har stannat upp och gått lite åt andra hållet igen, men det har inte påverkat mig ett dugg negativt! Jag vet att det blir så här när jag kraschar, och att det ordnar sig då jag är på fötter igen, så varför stressa?

De där böckerna jag nämnde i förra inlägget har verkligen gjort susen. Ska igenom dem några gånger till, för de har så mycket godis för själen i sig.

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Underbara och stärkande böcker

2011-07-23T12:18:00.000+02:00

Jag är så glad för att det går att låna e- och ljudböcker på nätet!

Har man bara ett lånekort på ett bibliotek så har man tillgång till en fantastisk källa till rikedom. Jag lyssnar just nu på Vem är det som bestämmer i ditt liv? av Åsa Nilsonne och Att leva ett liv, inte vinna ett krig av Anna Kåver.

Detta är balsam för själen...

Prata om att vara ute i god tid! Dessa böcker hjälper mig att hantera min reaktion emot det som sker i Norge just nu. Att sätta allt i rätt perspektiv i mitt liv. För det är lätt att drunkna i känslosvallet efter en sådan här händelse.

Jag är så innerligt tacksam över dessa två kvinnor och den kunskap som de generöst delar med sig av. För mig var det lite som att hitta hem, då jag använt mycket av detta för att hantera svåra situationer, sjukdom och smärta.

Kramar från mig <3<3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Snabba kilon, snabba pengar

2011-07-05T11:47:00.002+02:00

Det här med mat och dieter kan vara rätt komplicerat och dyrt.

Numera kan man inte äta grönsaker på grund av eventuella dödliga bakterier, fisk för att den kan innehålla maskar och diverse kött av otaliga anledningar. Det återstår inte så mycket att lägga på tallriken när till och med frön kan vara smittbärare.

Kan vi inte äta så kan vi lika gärna passa på att banta. Eller varför inte starta upp ett viktcenter?

Förr hette det att om man ville bli rik skulle man starta en kyrka, men det känns som en lite väl sniken affärsidé om du frågar mig. Lura gamla tanter är inte min grej.

Nej, då mår nog samvetet bättre av att sikta in sig på unga, intelligenta och självgående människor som tröttnat på att försvinna i mängden på grund av sin vikt.

Men åter nej, mitt samvete klarar inte det heller! Dessutom ringer sektvarningen i mina öron när jag hör ledarnas pep talk och förmåga att skapa en trovärdig bild genom sammansatta korn av förvriden sanning. Det går inte att ifrågasätta.

Medlemmarna är i ständig försvarsställning. De har redan från början förstått att de skulle bli kritiserade för sitt val, så de är väl förberedda. Inget kan rucka deras övertygelse och deras seger över dåliga vanor och överflödigt fett.

Aldrig förr har de varit villiga att lida så mycket för att nå sitt mål. Men ska man få ett snabbt resultat så måste man ta till drastiska metoder - och då får det kosta pengar!

Det är där jag blir tappad bakom vagnen...

Varför måste det gå fort? Kroppen må vara komplicerad men fattar ganska snart vad vi vill om vi bara tar oss tid att förklara det på ett vettigt sätt.

Hur vill vi leva? Kommer vi klara av att hålla en viss diet och vist träningsmönster genom hela livet? Vad händer då vi får ändrade omständigheter, får barn eller blir sjuk... fungerar det då?

Poängen jag vill komma till är att kroppen anpassar sig rätt hyfsat till vår livsstil om vi ger den tid. Klart att man kan behöva plocka bort onödigt snaskande eller korrigera sina matvanor för att slippa övervikt. Men de flesta av oss håller oss i god form med rätt kost och regelbunden motion - i motsats till diet och träning.

Några av oss har dock medicinska grunder till att vi inte kan hålla vikten, vilket endast läkare som är specialister på området kan hjälpa oss med.

För att starta ett viktcenter behöver man inte ha kunskap om varken dieter eller medicin, utan blott på hur man handskas med pengar. Klart att det ser bra ut om man har några läkare med på laget, men inte ens de behöver ha relevant kunskap.

Nej, detta är inte skrivet som kritik emot någon enskild person eller som ett försök att ändra någons vägval. Det är en allmän kritik emot dem som utnyttjar folk för att tjäna pengar!

Själv fortsätter jag att gå ned i vikt trots att jag kostar på mig en extra god middag emellanåt. Som igår då vi gjorde kinamat här hemma.

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Ta inte ungdomen från de unga

2011-06-22T17:55:00.001+02:00

Vi är bara ung en gång i livet... - eller är vi det?

När jag var barn fanns det alla sorters människor, både unga och gamla. Och det fick vara så! Jag kände och såg upp till många tanter och farbröder i alla möjliga fasoner och former.

Jag kommer dock ihåg att farmor var lite speciell. Hon gärna köpte sina kläder i en modeboutique och sminkade sig passionerat. Hennes ljusblå läderstövlar kunde inte ens jag gå i. Men hon var som sagt ett undantag... och långt före sin tid.

Det var ett annat tempo i samhället då och förväntningarna var inte de samma som idag. Nu ska man hinna allt och inte vara rädd för att byta liv, om man känner för det. Nu är vi alltid anträffbara och på gång... möjligheterna är så många idag att de inte längre ger oss frihet, utan förvirring.

Vi lever allt längre... samtidigt har vi aldrig varit unga så länge som nu... pensionär och ålderdom... det är inte för alla...

Problemet är bara att när mödrar tävlar emot sina döttrar i att se ung och fräsch ut och fäder överglänser sina söner... då skapar vi problem och komplex för våra tonåringar och ungdomar. Det här skulle ju vara deras tid...

Nej, vi får inte ta rätten till ungdomen från dem som den verkligen hör till! Vi måste våga bjuda på oss själva och värdera vår livserfarenhet mer än slät hud och platt mage.

Klart att det är trevligt att känna att man håller... att man inte ser äldre ut än man är... men när man, som jag, närmar sig de femtio så är det faktiskt OK att det börjar synas - även på utsidan!

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Gissa om jag längtar

2011-06-15T09:19:00.001+02:00

Snart går det att börja skörda grönsaker i växthusen...

Då kommer det bli mycket gott på tallriken här i huset! Jag älskar frukt, bär och grönt, - jag njuter till och med av att gå omkring i trädgårdslandet och se på hur det växer... mmmmm... livet är gott!

Kramar från mig <3<3<3

...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

På väg ner igen

2011-06-12T11:58:00.009+02:00

Det är ungefär en vecka sedan jag slutade med medicinen för värken i nervtrådarna...

- och nu känns det att hela kroppen är lättare igen. Jag har inte lika lätt att samla vätska, vilket är skönt nu när det är så varmt.

God mat säger jag dock inte nej till, och igår gjorde jag en Indisk rätt som vi säkert kommer att äta fler gånger här på gården. Spännande med ris kokt med kanel, gurkmeja och kardemumma - och det hembakta naanbrödet var mycket godare än det köpta.

Hörde på ett TV-program att Indisk kokkonst inte handlar så mycket om hetta som om smaker - och det vi åt igår var lagom kryddigt och väldigt smakrikt. Det doftar fortfarande helt underbart i köket.

Kramar från mig <3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Våga vägra banta

2011-06-07T09:57:00.001+02:00

Vi går in i en tid då naturen överöser oss med sina rikliga gåvor - en tid att njuta av det goda!

Jag fick mina pojkar med fjorton månaders mellanrum. Under dessa två graviditeter gick jag upp ordentligt mycket i vikt och jag trodde faktiskt inte att jag skulle komma tillbaka till mig själv igen efter det. Men, utan att jag märkte det försvann kilona ett efter ett medan jag var upptagen med att njuta av livet som småbarnsmamma.

Visst behöver några av oss hjälp med att få ordning på vikten, men i de allra flesta fall så är allt vi behöver att se till att vi mår bra inom oss och att vi är så lyckliga vi förmår inom de omständigheter vi har. Ingen har ett perfekt liv.

Jag blir så ledsen då jag ser vad dagens vikthysteri och fixering av utseendet gör med människor. Visst har jag tyckt att det varit jobbigt att gå upp i vikt på grund av sjukdom och mediciner, men jag är så tacksam över att jag fokuserat mer på min personliga utveckling än på det yttre.

I år har jag fått testa två olika typer av medicin för smärtorna i nervsystemet, tabletter med rätt jobbiga biverkningar. Bägge sorterna är kända för att ge kraftig viktuppgång, men det var inte det som gjorde att jag blev tvungen att sluta med dem.

Hur som helst! För stunden väntar jag på att neurologen ska höra utav sig med besked om framtiden och även om jag hade det jobbigt med smärtorna så njuter jag av att kroppen sakta återställer sig själv.

Jag är en stor fan av just sakta... att låta det ta tid...

Undertiden tänker jag njuta av livet! Till exempel med en bit krämig rabarberpaj från igår, innan jag går ut i växthuset och glömmer allt vad vikt och utseende heter för en stund.

Kramar från mig <3<3<3<3
...
PS! Fungerar inte blogger så kan du alltid kika in på Pennelinas Ordbruk på WordPress istället - jag börjar faktiskt fundera på om det inte är tid att flytta permanent, men tillsvidare kommer jag köra bloggarna parallellt. DS!

Om mig - en digital berättelse

2011-05-23T10:08:00.026+02:00

Jag har lagt ut ett nytt klipp (på YouTube) som handlar om mig och mina drömmar och val i livet.

Det var en del av mitt arbete på skrivarkursen ifjol sommar, där jag även var med i klassen "Digital berättelse".

Att göra sådana här klipp är jättekul, och det är inte så svårt. Man använder Movie Maker, som finns i Windows och så lägger man till en berättarröst och bilder. Det är alltså inte en video utan en stillbildsfilm.

Detta är mitt första försök. Tror att det är dags att leka lite igen...

Kramar från mig <3<3<3

Det går undan

2011-05-08T22:07:00.001+02:00

Om det var upp till Gika skulle jag vara slimmad som ett kvastskaft...

- men så var det detta med mediciner! Tänk vad fort man kan gå upp...

Men glädjande nog så fungerade det för mig att hålla upp med tabletterna, då jag ändå är på väg ut ur ett skov. Biverkningarna blev så stora att det var tid att stoppa behandlingen i alla fall!

En av dem var som sagt viktuppgång, vilket är något som de flesta som äter liknande mediciner råkat ut för. Nåja, ingen mening att deppa! Nu är jag ju igång igen och då försvinner svullnaden och stelheten strax i lemmarna - och jag är snart tillbaka där jag var innan kuren började.

Det enda som känns lite obehagligt är att de nya pillren jag fått, som jag inte tänker börja med förrän nästa skov är outhärdligt, är kända för att ge ännu mer viktuppgång. Låter inte särskilt lockande i kombination med de andra eventuella biverkningarna. Men, jag tänker inte grubbla mer på det! Det visar sig snart...

Just nu njuter jag av att vara bonde igen! För så är det... vi är igång med driften av gården på allvar och jag står för huvuddelen av djurskötseln. I och för sig baserat på hänsyn till min hälsa, men jag drar mitt strå till stacken igen!

Här passar jag som hand i handske, precis som många kvinnor gjort i generationer! Kvinnor i alla former och valörer, med eller utan problem med hälsan.

Kramar från mig <3<3<3

Inget vikthopp i påsk

2011-04-26T16:11:00.001+02:00

Det blev som sagt inget frossande så det blev heller ingen sedvanlig viktuppgång.

Det känns skönt! Jag påstod att det var min första påsk utan godis, men det var ju den ifjol. Tänk vad tiden går...

Visst är jag fixerad mer än vanligt vid temat vikt just nu, eftersom jul och påsk har varit de stora mathelgerna i mitt liv, och det känns så skönt att ha släppt taget om dumma traditioner som förstör hälsan.

Nu talar jag inte om på sikt, för sedan jag fick problem med diverse diagnoser så har det också visat sig att jag reagerar väldigt snabbt på skeva matvanor - åt bägge håll! Jag kan varken äta för mycket eller för lite.

Nej, här gäller det att hålla en balanserad kost där jag inte överdriver eller underdriver åt något håll.

Kramar från mig <3<3<3

Det blir inga godisar idag

2011-04-23T17:26:00.001+02:00

Men däremot en helt underbar lammfiol, ungstekta grönsaker och nybakta pitabröd.

Schwarzwaldtårtan spar vi tills imorgon. Tiden räcker helt enkelt inte till och jag vägrar att stressa, så idag blir det en mandelkaka med jordgubbar och grädde istället. Inte så illa det heller!

Hoppas ni har en fin påsk!

Kramar från mig <3<3<3

Glad Påsk!

2011-04-22T11:07:00.001+02:00

Här kommer en liten, daggammal, påskhälsning från mig och alla andra på gården!

Påsken är godisets högtid och även om jag inte äter köpt godis längre så kommer jag ta en eller annan hemgjord bit under helgen.

Det blir dock inget frossande, vare sig på mat eller godis. Yngsteman har fyllt upp lagret av det senare, men det är ingen här som är sockertokig längre så det lär räcka länge.

Vad det gäller maten så blir det mycket lammkött och ägg, naturligtvis, men inget överflöd. Lagom är bäst!

Någon lugn och ro blir det inte, för vi måste ta reda på köttet och få fart på drivbänkarna. Måsten som låter som musik i mina öron :-D

Kramar från mig <3<3<3

Spegelångest

2011-04-20T09:48:00.001+02:00

Läste i tidningen att många (läs massor av) kvinnor lider av spegelångest och tackar min skapare över att jag inte är en av dem.

Skulle jag mot all förmodan komma dit kommer jag omedelbart slänga ut teven och sluta läsa kataloger och magasin som lyfter fram dagens skeva bild av hur en kvinna ska se ut.

Nästa steg vore att uppsöka närmaste äldreboende för att påminna mig om hur vackra människor bli med tiden om de får åldras naturligt.

Klart att jag inte vill vara för överviktig, då det påverkar hälsan negativt, men jag vägrar att finna mig i att en mogen kvinna ska se ut som en fjortonåring med Dolly Partons bröst!

Nej, får jag spegelångest är det dags att komma mig från soffakroken (ännu mer), ut i naturen och njuta av tanken att om jag hade varit född för hundra år sedan hade jag varit helt perfekt (om är jättedöd på grund av mina skavanker med hälsan ;-))!

Kramar från mig <3<3<3

Nej, jag har inte gett upp!

2011-04-18T19:08:00.001+02:00

Jag njuter fortfarande av vackra kvinnor och söker flitigt efter min egen skönhet.

Jag har också kommit ett steg närmare en skriftlig diagnos, efter helgens besök på sjukhuset i Arvika. Kan förresten berätta att hon som gjorde MRTn på mig var en mycket vacker kvinna ;-)

På Ordbruket händer det massor just nu! Odlingssäsongen är igång och djuren får smått, precis som det ska vara på en gård om våren.

Jag har precis kommit mig på fötter efter vinters trassel med hälsan och nu går jag in i ett nytt skov. Men det är inget jag deppar över. Det finns alldeles för mycket att glädja sig över just nu!

Dessutom trivs jag ganska bra med mig själv för stunden. Några kilo till skulle inte vara fel, men det är inget jag tänker på hela tiden. Inte ens då jag ska klä mig.... det är skönt!

Så, jag tycker att jag har kommit en god bit på vägen, även om jag har ett par mil kvar innan jag nått målet - att komma i min sommargarderob, utan att den stramar!

Många kramar från mig <3<3<3

Vårkänslor

2011-03-21T19:33:00.002+01:00

Det spritter i både blommor och lökar här inne även om det fortfarande är mycket snö ute.

Det är inte utan att det spritter lite i mig också! Idag har jag påbörjat vårstädningen och jag ser verkligen fram emot att komma på andra sidan, för jag blir fortfarande sliten då jag gör för mycket.

Något som gläder mig är dock att jag börjat gå åt rätt håll viktmässigt igen, vilket är en naturlig reaktion på att jag kan röra mig mer. Men skönt är det i alla fall!

Ser fram emot att plocka fram lättare kläder snart... mmm... allt blir så mycket lättare...

Jag njuter verkligen nu, innan det blivit för varmt.

Kramar från mig <3<3<3

Ibland bommar man målet

2011-03-16T15:12:00.001+01:00

Så, det blev ett litet bakslag i min strävan att nå min idealvikt...

Men det är precis som med bilden här ovan: Det gäller att inte missa allt det vackra omkring! Och i slutänden är jag helt övertygad att jag vinner matchen!

Några månader hit eller dit, vad spelar det för roll i längden.

Klart att det vore så mycket lättare om läkaren behandlat mig direkt och jag sluppit det här bakslaget, men samtidigt har jag lärt mig mycket undertiden. Men det finns många sätt att lära sig på och man behöver inte alltid gå den tyngsta vägen.

Nu ska jag njuta av livet med en bit nybakad morotskaka, utan kladd på... inte för viktens skull, utan för att jag inte hade någon färskost i kylen...

Ha en underbar dag där ute!

Kramar från mig <3<3<3

Så är det bara

2011-03-10T13:44:00.001+01:00

Med den takten som jag minskat i vikt skulle jag varit tillbaka på noll nu...

Och då menar jag naturligtvis inte noll kilo, utan på nollpunkten - där jag var innan jag gick upp i vikt. Så blev det inte.

Min läkare på medicin hängde helt enkelt inte med i svängarna och lät mig krascha totalt för några veckor sedan. Men det är historia nu - efter att min neurolog tagit över rodret och efter järnbehandlingen för halvannan vecka sedan.

Klart att det är tufft att ta sig upp på benen efter en sådan här pärs. Men inget är omöjligt! Det tar bara lite längre tid.

Det var många år sedan jag var så djupt nere, och då menar jag inte psykiskt. Humöret är det inget fel på, tack och lov!

Men, som sagt... vikten har helt säkert gått upp. Jag har inte vägt mig, men favoritjeansen är helt klart mycket tajtare runt magen. Ett resultat av att jag inte kunna röra mig som vanligt. Så är det bara!

Jag tänker inte må dåligt över det också, eller finna på försvar...

Det lustiga är att jag varken skäms eller försöker dölja viktuppgången. Det kallar jag utveckling!

Jag har till och med börjat ta tabletterna som jag fick av neurologen, de som förhoppningsvis ska ta bort mina symptom och ge mig ett liv igen... ja, jag tar dem - trots alla läskiga biverkningar som registrerats!

Några veckor... jag ska ge dem några veckor, för att se om de fungerar. Gör de inte det så slutar jag med dem. De är jobbiga i början, det jag känner jag redan, men det är den bästa medicinen som finns för de problem jag har.

Undertiden gläds jag över att våren står för dörren och för att odlingssäsongen är igång! Idag köpte jag mer frön... i år ska jag ha ett växthus igen! Så är det bara.

Till sommaren har jag funnit tillbaka till mig själv, rent fysiskt alltså, och jag kommer att lulla runt bland mina djur och växter i mina favoritjeans... så blir det! Ja, så är det bara!

Kramar från mig <3<3<3

Skulle ha bakat semlor idag

2011-03-08T19:06:00.001+01:00

Men jag är inte alls iform för sånt idag, så jag får njuta av semeltårtan som gubben köpt.

Och så kan jag njuta av det som min familj skrev om mig förra månaden. Vilka underbara män jag har!

Kramar från mig <3<3<3

Sjukt bra morsa - Yngsteman gästbloggar

2011-02-28T17:27:00.004+01:00

Då sitter man här drygt 22 år efter att morsan och farsan planlade sitt andra barn...

...tiden har gått fort när man tänker tillbaka på allt som hänt i mitt liv.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om min morsa, men jag kommer väl på något under tiden jag skriver.

Hon har alltid varit där för mig och hjälpt mig när jag har behövt hjälpt, tröstat mig när jag vart ledsen och torkat mina sår när jag ramlat, jag skulle nog aldrig kunna byta ut henne för allt guld i värden.

Jag kanske inte har varit den perfekta sonen, men jag har i alla fall prövat att göra mitt bästa så att morsan ska ha haft det lätt att ta hand om mig, helt tills jag kom upp till tonåren, då fick hon det mer intressant.

Hon gav aldrig upp på varken mig eller brorsan, hur illa vi än betett oss, vi har nog aldrig menat att göra henne illa men vi kanske inte alltid gjort vad som är bäst för henne.

Jag mins när jag var liten och fortfarande gick skolan, då mamma var som mest sjuk, när jag kom hem och såg en ambulans utan för huset, då trodde jag först det var kört, men efter några minuter kom hon ut liggande på båren nästan leende.

Hon har alltid varit stark och aldrig gett upp hur svåra saker än har varit. Hon har kämpat i över 20 år ihop med en glömsk och hopplös, men också en underbar, pappa.

Hon älskar verkligen honom och det syns på henne, varje gång dom diskuterar (också känt som bråkar) behöver bara pappa le mot henne så tänds gnistan av kärlek upp igen, hon har aldrig varit lång sur, och med lunga ord är det inte svårt att lunga ner henne efter en het diskussion.

Hon älskar sina djur där hemma på gården, speciellt sina hönor vill jag tro, det är inte ofta något ringer till mig och berättar att hon har en höna i sin säng, jag tror dom flesta ville ha slaktat den när den hade varit sjuk eller dålig.

Jag är glad för att ha min mamma, och jag skulle aldrig byta ut henne!

Yngsteman (som också tagit bilden)

Inte bara bara - Äldsteman gästbloggar

2011-02-27T12:44:00.002+01:00

Så mamma bad mig om att skriva lite om henne, ja hur börjar man...

Jag har ofta fått höra från vänner att dom kunde tänka sig att byta föredrar med mig, varför skulle man vilja det frågar jag mig. Jag vet att jag aldrig skulle bytt ut mina, för utan dom hade jag inte varit den jag är nu.

Mamma har jag alltid varit stolt över att kunna säga att det är min mamma. Och jag tror aldrig att jag kommer att säga något annat. Mamma är värdens bästa mamma i mina ögon, jag kunde aldrig fått en bättre mamma.

Även om vi inte alltid är eniga i allt, så vet man att alltid så blir det bra till slut. Det är inte alltid bara bara att ha en mamma som alltid vill mitt bästa. Men det är väl såna saker mammor vill. Och det är väl inte alltid barn ska vara eniga med vad mammor vill.

Man kan säga mycket om mamma men jag vet att jag alltid kommer att vara stolt över henne. Och kommer alltid att vara där för henne som hon alltid har varit för mig.

Äldsteman (som även tagit bilden)

Jag hyllar kärleken

2011-02-09T17:31:00.001+01:00

Ett stort tack till min make för hans första gästbloggning, inom kort kommer min yngste son hit och berättar något om mig...

Undertiden kan ni läsa en av mina kortnoveller, som hyllar den sanna kärleken, på Pennelinas Ordbruk.

Många kramar från mig <3<3<3

PS! Det blir Äldsteman som gästbloggar först, men jag tror inte att Yngsteman kommer så långt efter :-D DS!

Först ut: Maken gästbloggar

2011-02-05T10:09:00.001+01:00

Som jag redan berättat så kommer mina närmaste gästblogga nu under februari, här kommer min makes tankar om mig:

"Min fru har ett stort hjärta.
Hon har stått ut med mig och mina barn i över 23år.
Hon är en underbar person.
Hon tar hand om mig 24 timmar i dygnet.
Hon vet och känner mina behov.

Hon är en duktig fotograf, otrolig artist och en underbar författare.
Hon vet hur man får lite spänning i livet.

Hon har en förmåga att hur sjuk hon än är finns hon alltid där för alla.

Hon är proffs på att baka, laga god mat och desserter och tårtor.

Hon är en underbar mamma och hustru."

Det var min makes tankar den här gången. Han säger att han kommer tillbaka med mer senare, vilket jag är så tacksam för då han är dyslektiker och egentligen inte alls tycker om att skriva.

Bilden är tagen av honom.

Kramar från oss <3<3<3

I betraktarens öga

2011-02-02T18:36:00.001+01:00

I mitt sökande efter skönhet hos mig själv har jag bett mina närmaste om ett gästblogg-inlägg.

Jag känner att om det är någon gång som jag är mogen för att lyssna på hur människor (och djur) omkring mig uppfattar mig, så är det nu!

Så, nu under februari är det bara att hålla ögonen öppna - om du är nyfiken, det vill säga! För här kommer det många tankar från hjärtat hos dem som gästbloggar...

Först ut är min make, som har börjat skriva på sitt inlägg redan.

Kramar från mig <3<3<3

En vaniljsemla på maten

2011-01-30T15:13:00.001+01:00

Det skulle inte förvåna mig om jag stannat upp lite i nedgången...

Inte för att jag frossat eller börjat hetsäta, utan för att det är så det är på vägen ner. Ibland stannar man upp och kanske till och med ökar lite i vikt. Det är inget att stressa över.

Mitt väg tillbaka är ett långtidsprojekt (utan diverse dieter) - för jag ska stanna där! Så att äta en vaniljsemla som efterrätt, efter lunchen med Yngsteman är inte helt fel!

Vi hade ingen aning om att det fanns vaniljsemlor innan i fredags. Både sonen och jag antog att det var vaniljsmak på grädden, vilket inte var fallet - utan den är fylld med vaniljkräm istället för mandelmassa! Det var helt OK, faktiskt!

Man kan servera dessa på samma sätt som vanliga semlor, men man behöver inte nödvändigtvis krossa dem under en sexpack med socker för att äta dem... det var en konstnärlig touch som vi la till...

Kramar från mig <3<3<3

Balansen mellan hjärta och smärta

2011-01-27T11:00:00.000+01:00

Det låter lite som titeln på en countrysång, men det har mycket lite med kärlek att göra.

Än så länge har det i stort sett bara varit positivt med min viktnedgång, men nu börjar jag märka några baksidor. För det finns faktiskt sådana!

Precis som alla andras mår mitt hjärta bra av att jag inte väger för mycket, vilket torde stå helt oemotsagt! Det är en av grunderna varför jag tycker att det är eftersträvansvärt att inte ha allt för många kilo på sitt samvete. Några kilo kan det dock vara gott att ha, i tillfälle att man blir sjuk och för att man ska vara lagom kramgo ;-)

Däremot så får jag mer ont i ryggen då jag är smalare, vilket jag berättat tidigare. Jag har hört att jag inte är ensam om det. I mitt fall beror det på att jag har kotor som är sammanväxt i länden i kombination med att jag sover på magen.

En till nackdel med att väga mindre är att ansiktet blir så smalt och utmärglat. Just nu ligger jag på gränsen... man vill ju inte se sjuk ut bara för att man vill "må bra", om ni förstår vad jag menar! Jag har lätt för att se ut som en utbränd missbrukare, då jag har blek hud till att börja med ;-)

Vad som inte visat sig påverkas av min vikt är mina anfall... jag trodde faktiskt att jag skulle få fler av dem då jag vägde mer, men är det någon skillnad så är de snarare vanligare då jag väger mindre.

Som ni ser så är det inte lätt att finna balansen mellan hjärta och smärta, men jag jobbar på saken!

Kramar från mig <3<3<3

Harmoni utan hierarki och småätande

2011-01-24T13:57:00.000+01:00

I en värld där allt går allt fortare och där klimatet blir allt tuffare behövs frizoner och vattenhål för själen.

Jag börjar bli så innerligt trött på intriger och konflikter. Det är sånt som böcker, tv-serier och filmer består av i nittionio fall av hundra. För "så ska det vara".

Denna ständiga strävan att hålla stressfaktorn på topp är slitsam i längden och jag känner att jag vill bort ifrån det. Jag vill kosta på mig lyxen att må bra när jag vilar.

Något som fångat mitt intresse just nu är möjligheten att kommunicera med djur utan dominans och hierarki. I Emelie Cajsdotters bok Alla kungens hästar berättar hon om att det är möjligt.

Så, bredvid min säng ligger nu ett biblioteksexemplar av boken och väntar på att bli läst.

Jag ser fram emot att fylla min själ med sunda tankar!

Ärligt talat så tror jag inte att en bok som lugnar sinnena inbjuder till småätande på samma sätt som en spännande film på tv... men det tar jag som en bonus, även om det inte är något problem sedan jag slutade med snacks och godis!

Kramar från mig <3<3<3

Hur jag upplever mig själv idag

2011-01-20T12:14:00.000+01:00

Ifjol kände jag verkligen att jag vägde mer än jag normalt gör.

Nu är känslan annorlunda, även om den lurar mig ibland att tro att jag är på väg åt fel håll.

Normalt sett så känner jag mig faktiskt smalare än jag är. Om jag blundar och "känner av min kropp", alltså i tanken, så känns den inte slimmad men heller inte överviktig - trots att jag vet att jag har något kilo kvar tills jag är normalviktig. Det är en underbar känsla och en sann belöning efter månader av tålamod med mig själv.

Visst är det lite daller här och där, men inte mer än att jag till och med kan skämta om det själv! Förresten så vore det konstigt om det inte var lite överskott efter att jag tappat så många kilo på så pass kort tid. Huden måste få tid till att dra ihop sig.

Just nu ligger jag runt min normala vintervikt av att döma utifrån mina kläder. Vad jag inte förstår är hur jag kunnat lura mig själv i så många år att jag varit mycket större under dessa perioder, även om det legat inom gränsen för min trivselvikt. Prata om hjärnspöken!

Helt kort bara, för den som missat det... jag har alltså en sommarvikt och en vintervikt, bland annat för att jag fryser så erbarmligt på vintern att jag behöver lite extra fett då ;-)

Men, det är väl så att man måste ha något att jämföra med för att man verkligen ska kunna förstå. Tänkte utveckla den tanken närmare en annan dag...

Just nu tänker jag njuta av att jag börjar känna mig som mig själv igen! Det är gott!

Kramar från mig <3<3<3

Vi vet ju redan att kejsaren är naken

2011-01-17T18:00:00.000+01:00

Att bara skylla på våra förändrade matvanor när vi talar om att vi som folk blir allt tjockare är inte rättvist.

När jag var barn fanns det ingen kanal som sände barnprogram i princip dygnet runt. Var man desperat och uttråkad på eftermiddagen kunde man se på finska program, eller serbokroatiska, men annat är på julaftonen var det dåligt med Disney. Jag skrattade när jag hörde en väninna berätta att hennes son lärt sig finska genom att titta på slika program.

Nej, vi hade inte lika mycket tid vid teven och dator var det inte tal om! Nog har vi blivit mer stillasittande med den nya tekniken och säkert har den kostat oss nödvändig nattsömn - som också hjälper oss att hålla vikten nere.

Snacks, godis, läsk och snabbmat i all ära men visst är det lustigt att vi blivit allt mer överviktiga i en tid då det producerats så många produkter med tomma kalorier. De flesta av oss har väl hört sagan om kejsarens nya kläder...

Själv jobbar jag vidare på att finna vägen tillbaka till min garderob, utan att banta eller följa diverse dieter, och även om jag lyckas så är utsikterna små för att ni får se mig i bikini på stranden i sommar. Men det har att göra med helt andra orsaker än att jag skulle skämmas över min kropp ;-)

Kramar från mig <3<3<3

Av största vikt inför vår framtida vikt

2011-01-14T12:51:00.001+01:00

Jag som liten i full färd med att lära mig ett sunt förhållande till mat och godis.

Det är sant som det sägs att goda vanor grundläggs redan i barndomen.

Själv hade jag inga som helst problem med övervikt som barn, snarare tvärt om. Farmor försökte alltid göda mig när jag var där, vilket egentligen var lite lustigt då hon var den smalaste människa man kunde tänka sig.

Visst hade jag också mathysteriker runt mig. Människor som hade de konstigaste idéer om diverse dieter och bantningsmetoder - eller som antingen vräkte i sig mat, svalt sig eller alternerade mellan bägge metoderna.

Klart att jag noterade det men jag valde hellre en rå otvättad potatis än en bakelse för jag var inte förtjust i varken socker eller fett. Jag antar att det var min räddning.

Inget var förbjudet att ära när jag var liten. Fanns det i skåpen så var det bara att ta. Nu hade vi sällan läsk mer än vid högtider och speciella tillfällen, men visst fanns det godis och snacks emellanåt. Inte dagligen, men inte heller bara på lördagar.

Vi var inte fixerade vid mat, utan för oss var det viktigt att ta vara på tiden och att må bra på alla sätt!

Jag tror att det bästa man kan göra för ett barn är att ha ett avslappnat förhållande till mat och att duka matbordet med en trevlig och inbjudande atmosfär. Det är ju inte så lätt att ändra på det när man blir äldre...

Kramar från mig <3

Känslan ljuger också ibland

2011-01-12T11:01:00.000+01:00

När jag klev upp idag kändes det som om jag gått upp fler storlekar, men ack vad jag bedrog mig!

Jag har ett par av mina favoritjeans hängande på toaletten. De har hängt där i flera månader och ibland tar jag på mig dem för att se hur långt det är kvar tills jag är tillbaka där jag var innan jag fick problem med järntabletterna. Innan ämnesomsättningen brakade ihop.

Jag hade hoppats på att ge mig själv en härlig födelsedagspresent, men det var en liten bit kvar innan jul. Att jag prövade dem idag var mer för att visa mig själv att målet glidit ifrån mig, för jag kände mig jättestor...

Dröm om min förvåning då jag utan våld eller hjälpmedel kunde dra upp dragkedjan, på stående fot! OK, de är tajta, men det är längesedan jag klarade av detta konststycket!

Hur giftiga är inte våra egna tankar och föreställningar om oss själva? Hur mycket förstör vi inte i vår strävan att må bra och känna oss tillfreds om vi vilseleds av vår egen förmåga att bedöma situationen?

Det är tur att jag inte är lagd åt tröstätande, för då hade jag kanske förstört allt för mig själv på grund av hur jag upplevde mig själv. För det är det som det handlar om... hur jag upplever mig själv... för min man har en helt annan syn på hur jag ser ut!

Nu vill jag inte gå ned i vikt på grund av hur andra ser på mig, utan för att jag vill bli mig själv igen och underlätta för kroppen. Jag vill kunna bära mina egna kläder, utan att de sitter åt eller knakar i sömmarna.

Snart är jag där, och det utan en enda dag av bantning eller dieter... känslan jag har då jag tänker på det ljuger inte!

Kramar från mig <3<3<3

Vansinnigt kul och fullkomligt oansvarigt

2011-01-09T16:04:00.001+01:00

Tiffy väcker verkligen lekfullheten i mig. På henne är jag åter en frimodig fjortis med bus istället för blod i ådrorna.

Hon är yngsta hästen i stallet, och det märks. Hennes rådjursögon kikar på mig under resterna av fölluggen och jag vet att vi har något på gång...

När jag först mötte henne var hon fem år och rätt reserverad. Jag fick göra vad som helst med henne, men hon verkade skärma sig känslomässigt från mig. Ja, i och för sig kanske hon var så jämt - vad vet jag!

Nu är hon snart sex år. Snart och snart... om några månader fyller hon sex och jag kan inte låta bli att le vid tanken på vilken underbar dam hon vuxit upp till.

Hon har attityd och framåtanda för tio hästar tillsammans. Någon kommer bli den lyckligaste hästägaren i världen en dag! Om det blir jag vet jag inte än...

Just nu njuter jag dock av Tiffys närvaro och vår relation som växer och utvecklas hela tiden.

På ett sätt är hon inte min drömhäst. Då tänker jag inte på henne utan på mina begränsningar och min ålder, men det kanske bara är stelbent tänkande - för vad är det som säger att man inte kan ha vansinnigt kul och vara fullkomligt oansvarig i slutet av de fyrtio?

Det händer någon gång emellanåt att jag finner mig i situationer, på hästryggen, där jag påminner mig själv om att jag är för gammal för sånt här!

Klart att jag vet bättre! Men ibland rycks jag med av energin och livsglädjen hos hästen jag rider. Jag känner lusten att släppa lös kraften den hållit tillbaka av respekt och kärlek till mig... och jag vill ge det tillbaka...

Där och då är vi verkligen ett. Olika hästar väcker olika sidor hos mig. Tiffy lirkar ur mig en busighet som jag trodde vaggats till ro för många år sedan.

Kramar från mig <3<3<3

PS! Detta har jag lånat från Pennelinas Ordbruk, eftersom jag tycker att det passar så gott in i årets projekt på den här bloggen! DS!

Årets Ängel 2010

2011-01-07T12:15:00.000+01:00

Årets Ängel ifjol blev Karina Johansson, som har visat att sjukdom inte behöver vara ett hinder för ett kreativt liv.

Hennes mjuka, generösa personlighet och genuina skönhet - inifrån och ut - är en stor källa till inspiration för alla som möter henne!

Ett stort grattis från mig till dig Karina <3

Spegeln ljuger

2011-01-05T11:27:00.000+01:00

Nu är jul- och nyårshelgen över och vardagen börjar så sakteliga bli sig lik igen.

Den här gången gick jag in i helgerna med bättre förutsättningar. Jag var piggare än året innan och lättare, eftersom min ämnesomsättning stabiliserat sig efter kraschen 2009 och jag kunnat röra mig mer under fjolåret.

På grund av olika orsaker som jag inte tänker gå närmare in på här så hade vi ett mycket stillsamt firande den här gången, vilket har bidragit till att jag lyckats hålla mig ganska bra viktmässigt trots julmaten.

Det gör inte ont!

För som de som känner mig redan vet så vill jag komma tillbaka till mig själv och den vikt jag hade innan jag blev sjuk, men jag vägrar att banta eller gå på dieter som både kostar och är svåra att hålla i längden.

Jag har legat ganska stabilt under många år, utan att behöva tänka på vad jag stoppar i mig, men så brukar jag vara en mycket aktiv person. Det är dit jag vill tillbaka...

Så, mitt mål är inte att bli trådsmal och supertränad. Jag vill bara komma i min garderob, så att säga, och bygga upp min kondition igen.

Allt detta handlar om mig och min hälsa. Inte om vad andra tycker om mig och om hur jag ser ut. Ett litet problem är att jag har mer ont i ryggen då jag är smalare, men det får jag försöka lösa på något sätt. (Det har att göra med ihopväxta ryggkotor och att jag sover på magen.)

Själv tycker jag att det börjar kännas riktigt bra! Jag har gått ned drygt hälften av extravikten och jag känner mig inte tung och otymplig längre. Jag upplever mig absolut inte så rund som jag ser ut i spegeln, men det vet vi ju alla redan: Spegeln ljuger!

Kramar från mig <3

Duktig flicka!

2011-01-03T19:29:00.000+01:00

Det är viktigt att berömma hästen när hon varit duktig, men det är lika viktigt att erkänna för sig själv att man faktiskt lyckats emellanåt!

Ifjol blev det inte så många inlägg på den här bloggen. Det berodde på att jag hade svårt att finna villiga kvinnor som önskade bli omskrivna och fotograferade.

Därför kommer jag ta ett slags sabbatsår från den ursprungliga tanken och fokusera på att finna skönheten inom mig själv.

Det låter kanske inte som något av allmänintresse, men jag tror att en eller annan kan få ett gott tips efter vägen.

Nu kommer jag inte svika grundidén helt, för om och när jag finner någon som låter sig omskrivas så kommer jag göra det - för min jakt på vackra kvinnor kommer aldrig att upphöra!

Vem som blivit Årets Ängel 2010 återkommer jag till senare.

Många kramar från mig <3

Gott Nytt År!

2011-01-01T15:23:00.002+01:00

Förra året bjöd på många guldkorn och det förde mig framåt i livet!

Glöm inte bort att sätta mål, för drömmar kan faktiskt slå in! Några av dem som slagit in för mig kan du läsa om här.

Nyårskramar från mig <3

God Jul

2010-12-24T16:28:00.002+01:00

Önskar er alla en riktigt fin jul, när ni nu får möjlighet att fira den :-D

På Ordbruket kommer den infalla efter den tionde januari 2011.

Kramar från mig till er <3

Lever än

2010-11-05T18:19:00.000+01:00

Jag vet att det varit heldött på den här bloggen, men det beror inte på ointresse utan på brist på damer...

Det har däremot blivit många bilder på hönor, tackor och ston. Tiffy och Gika ställer gärna upp på bild :-D

Tänkte jag skulle se om jag finner några villiga offer på Mårbackas Julmässa imorgon. Det är lov att hoppas i alla fall!

Novemberkramar från mig <<<<3

Jag har funnit mig en kvinna

2010-07-19T12:23:00.000+02:00

Det är lång mellan gångerna, men ibland händer det... ja, att man finner någon som inte skyr kameran likt vitlök och gamla svettiga strumpor!

Här ser ni en dam i sina bästa år! Det är hon oberoende av hur gammal eller ung hon är, för vi är född samma år ;-) Vi delar massor av intressen, något som visat sig knyta ihop våra livsöden gång på gång. Här finns ingen slump, kan jag intyga!

Jag kommer tillbaka och berättar mer om denna skönhet så snart jag får det lite lugnare.

Junis månadsängel

2010-06-30T11:03:00.003+02:00

Anette blev inte helt oväntat, men inte desto mindre välförtjänt, månadens ängel i juni 2010.

Denna underbara människa fullkomligt strålar av kärlek och bus, något som klär henne mycket gott! Hon är en sådan människa som man inte glömmer och som man gärna träffar igen - vacker utifrån och in - och tillbaka igen! Stor kram till dig, Anette, om du läser detta <3

En liten solstråle

2010-06-17T21:27:00.003+02:00

Se vad jag fann vid Dikternas Tempel i Rottneros Park här i Sunne! En blivande månadsängel, må tro?

För det är hon, Anette Rom, som jag stötte ihop med på skrivarkursen som pågår den här veckan. En ängel, alltså! Där finns förresten en hel flock med potentiella månadsänglar. Det var längesedan jag såg så många vackra kvinnor på en och samma gång.

Nu är det hög tid för mig att gå till sängs, men jag kommer tillbaka och berättar mer om denna skönhet...

Grått hår, glasögon och några kilo för mycket

2010-06-09T12:50:00.004+02:00

Jag älskar mina nya glasögon, de gör nämligen världen ännu vackrare än förut!

Grått hår, glasögon och några kilo för mycket - allt är sånt som vi menar kommer med tiden! Ändå har ingetdera egentligen med ålder att göra. Men visst känns det konstigt ibland när vi förändras. Andra gånger är det riktigt spännande!

Jag är inne i tillvänjningsperioden av mina närprogressiva glasögon. De fungerar knallbra när jag åker eller kör bil. Jag märkte det inte förut hur ögonen fick jobba extra... nu ser jag verkligen skillnaden om jag kör utan.

Det är inte så att jag inte ser bra nog utan glasögon, utan det att jag ser allt så mycket klarare och jag känner att ögonen inte behöver anstränga sig lika mycket. Det betyder att jag inte blir lika trött. Det förvånade mig då jag faktiskt inte har särskilt dålig syn utan glasögon.

Maj månads ängel

2010-06-05T10:28:00.003+02:00

Min mor blir maj månads ängel här på bloggen, och det inte bara för att det nyss varit morsdag!

Hon förtjänar titeln mer än nog och jag hoppas den ska komma till stor glädje och inspirera till många goda erfarenheter. Mamma har alltid vågat följa sitt hjärta och har på många sätt påverkat mig att bli modig och självständig.

Stor kram till en underbar kvinna!

Grattis på morsdag alla mammor!

2010-05-30T08:29:00.004+02:00

I augusti är det 22 år sedan som jag blev mor, fem dagar efter min lillasyster föddes. Det här är sista bilden vi tog innan mamma fick Hannadi.

För den som undrar hur det känns att vänta barn samtidigt som sin mor kan jag tala om att det är något jag önskar att fler fick uppleva. Jag kände mig inte ett dugg snuvad på upplevelsen att få mitt första barn, utan njöt att att mamma och jag gick igenom våra hormonknäppar samtidigt.

Hade inte hon snittat skulle vi kanske fött samtidigt, nu fick hon kejsarsnitt på den dan min förlossning var beräknad till. Jag gick som sagt var över några dagar...

Mamma och pappa blev föräldrar tidigt, och sent... båda har gift om sig och fått barn. Trots att jag varit pappas flicka så påverkades inte relationen till honom när han fick barn igen, medan mamma och jag har fått ett mycket starkare band mellan oss. Inte så att vi är mer beroende av varandra... nej, det här är något annat som är svårt att förklara för den som inte upplevt det.

Klart att jag begriper att inte alla skulle uppfatta situationen som jag gjort, och jag menar inte att detta gör mig märkvärdigare eller smartare än dem som inte varit med om samma sak. Det är bara en erfarenhet som förändrat min syn på min mor och på livet i stort.

Idag är det mödrarnas dag och i det här huset är männen tämligen däckade efter en tuff vecka med mycket jobb, kantat av sjukdom. Yngsteman är hos vänner och skapar ljuv musik, men kommer hem fram på dagen. Så, gotterierna ska jag göra själv och i år blir det smörgåstårta :-D Det var längesedan jag gjorde en riktig smörgåstårta... som jag, som vi, har längtat!

Foto: Min make och min far.

Bröllopsdag igen

2010-05-21T10:11:00.004+02:00

Så var det dags igen! Vädret påminner stark om den dan för 22 år sedan då vi lovade varandra evig tro och kärlek...

För det var det som det gällde för oss. Inte tills döden skiljer oss åt eller tills problemen hopar sig. Han hade provat på den, och ville inte göra det igen. För mig var det första gången, och den enda, om jag fick vara med och bestämma. För en sak var jag helt klar på redan då: Det blir annorlunda med en annan man, men det är långt ifrån säkert att det blir bättre ;-)

22 år sedan, på denna dag, var jag i sjätte månaden. Vår äldste son hade brått och när jag väl mött rätt man så var tålamodet slut för den store lille anden som satt där uppe i en annan sfär och väntade på att bitarna skulle falla på plats. Vi brukar skämta om att han är "första gången", sonen vår, men alla som kan räkna på fingrarna vet att det är fullt möjligt - för att inte säga mest troligt!

För 22 år sedan var han en valp, mannen min. Idag är han allt jag kan önska mig... en kärleksfull make och min allra bästa vän! Han är långt ifrån perfekt, tack och lov! Men han är perfekt för mig. Vi har alla våra behov och mitt var trygghet, och då talar vi inte om pengar. Min krambjörn är stor, stark och trygg - om än både strulig och godtrogen emellanåt :-)

Ikväll, så här en 22 år senare ska vi alltså fira och minnas igen... pojkarna och vi... men innan dess ska jag låta honom vila. För se, mannen i mitt liv ligger för ankar och sover gott i den gamla utdragssoffan som vi gjort om till säng. Det unnar jag honom efter de senaste dagarnas tuffa jobb och sena kvällar. Imorgon är han säkert på benen igen, om jag känner honom rätt. På benen och på jobb...

Månadsängeln i april

2010-05-13T18:57:00.004+02:00

En stor oplockad bukett med vårblommor till Karina med K, som blev aprils månadsängel!

Hon förtjänar titeln fullt och fast! Nu håller vi tummarna för att hennes bok Livslögn ska sälja bra! Läs mer på hennes blogg.

Var så lugn, vi kommer höra mer om och kring denna skönhet i framtiden...

Kreativ skönhet

2010-04-14T11:03:00.002+02:00

På Långfredagen var jag på utställning och träffade en av alla de bloggare jag följer: Karina med K.

Det var en härlig upplevelse, både för hjärta och öga! Jag tänkte återvända senare och berätta mer om denna kreativa lady. Tills dess får ni njuta av bilden jag tog och ta gärna en tur inom hennes bloggar. Ovan finner du länken till hennes skrivarblogg och här är länken till Karinas konst.

Mars månads ängel - POLISHUSTRUN

2010-03-31T21:19:00.003+02:00

Jag bestämde mig redan i början av månaden för att den här månaden är det POLISHUSTRUN som ska bli månadsängeln.

Jag tänker inte lägga ut en bild. Hon behöver sitt privatliv ifred efter allt som hände kring Blås blogg. Det jag hyllar är en stark kvinna som i livets stormar verkligen visat att hon har ett vackert inre! Hon vågade vara sig själv - i all sin styrka och sårbarhet. Det beundrar jag verkligen.

Många stärkande och värmande kramar till en underbar själ som för evigt lämnat spår i mitt hjärta.

Den Internationella Kvinnodagen

2010-03-08T09:10:00.006+01:00

Ett av mina bidrag till kvinnans frigörelse är att försöka lyfta fram den naturliga skönheten.

Mer om detta kommer jag skriva om på Pennelinas Ordbruk.

Kan förresten någon tala om för mig varför någon menar att kvinnodagen ska firas med tårta? De flesta kvinnor jag känner passar på sin vikt och tänker på sin hälsa...

Månadens ängel

2010-03-02T16:11:00.005+01:00

Det var inte svårt att lista ut att Mikabella skulle bli februaris månadsängel - icke desto mindre välförtjänt!

Nu är jag på jakt efter nya vackra kvinnor att skriva om, och jag har några som jag spanat in lite extra. Hoppas jag ska finna några som ställer upp på att bli fotograferade också :-)

Fotot har jag fått låna av Mikabella.

Glädjerus

2010-02-24T19:07:00.004+01:00

Vi har haft några riktigt fina dagar nu i februari. Det är gott för själen att få njuta av ljuset!

Släpp lös barnet (eller hästen) i dig :-)

Sexbent skönhet på vägen till lycka

2010-02-07T15:32:00.000+01:00

Mikabella heter en av mina bloggvänner. Hon är en livfull själ som gärna bjuder på sig själv!

Mikabellas blogg är en härlig blandning av ord och bilder. Hon står själv i centrum och ber inte om ursäkt för det. Jag gillar sånt! Medvetenhet och ödmjukhet i samma paket toppat med skönhet. Det är som ett Kinderägg för vuxna!

Jag föll för Mikabella redan första gången jag besökte hennes blogg. Visst kastade jag en extra blick på hästbilderna, det ska jag erkänna. Jag är ju hästmänniska själv och det är något speciellt med samspelet mellan människa och häst. Att Dubai sedan påminde mig om hästar jag själv haft gjorde det inte svårare, men det var helheten och harmonin som lockade mig tillbaka.

Mikabella har en fantastisk förebild i sin mor - och jag börjar se ett samband här, mellan trygga kvinnor och deras döttrar. Vilket ovärderligt arv detta är! Visst är pappan viktig, jag var själv pappas flicka så jag vet, men våra mödrar påverkar oss så mycket mer än vi förstår!

Jag har aldrig mött henne i verkliga livet, så allt jag har att gå på är hennes blogg - men jag tror inte att jag skulle bli besviken. Jag har dessutom fått tre bilder som jag kan använda, så jag är helt säker på att du kommer få möta henne igen på den här bloggen.

Bilden är använd med tillstånd av Mikabella.

Alla dessa skygga vackra kvinnor

2010-02-06T18:20:00.004+01:00

Bristen på kvinnor kräver nya idéer och friskare tag!

Eftersom det fortfarande går trögt att finna kvinnor som låter sig fotograferas och omskrivas så har jag ändrat taktik. Jag kommer att invitera mina cyberkompisar att komma med förslag på vackra kvinnor - eller helt sonika fråga om jag får skriva om den personen jag bloggar med :-)

Jag hade tänkt börja redan idag, men tiden räcker inte till. Jag vill inte bara slänga ihop en text bara för att det ska stå något under bilden. Imorgon kan du dock bekanta dig med hur jag upplever Mikabella och hennes blogg.

Jag kommer också fortsätta att invitera er att sända in bilder på era nära och kära kvinnor, samt låta er berätta om dem.

Gästbloggare med vacker mor

2010-01-26T19:28:00.004+01:00

Denna vackra kvinna fann jag på Wildhearts blogg: En kamera, ett liv och vi ska snart få veta mer om henne.

Redan nu kan jag avslöja att denna skönheten blev januari månads ängel :-)

Medkänsla

2010-01-20T13:41:00.003+01:00

De senaste dagarna har varit kantade av nya budskap om dödsfall. Allt jag kan säga är att jag känner med dem som sörjer!

En sann vän

2010-01-14T08:31:00.006+01:00

Det där med vänskap är en hel vetenskap... och precis som med religion är det lätt att gå vilse i den!

Dessutom är vänskap ingen konstant tillstånd, inget fångenskap eller något man kan göra krav på, utan en gåva man ger någon - i mån av tid, ork och möjlighet! Du är den viktigaste för dig, och du måste våga sätta dig själv först - om du ska orka sätta ditt liv och din familj först.

Verklig vänskap påminner mycket om kärlek, och den bara finns där i bakgrunden av ens liv och är oberoende av tid och rum...

Det säkert finns människor kring dig som vill ha din vänskap och som blir sårade när de inte får tillräckligt mycket av din uppmärksamhet och tid. Människor som blir sårade för att du inte finns där när de behöver dig, och snart har vänskapen gått över i ovänskap och den bränner massor av energi. Det kan vara en stor sorg att förlora en vän, men också en lättnad.

Men vänskap ska inte vara tung att bära. Det ska vara något son stärker och lyfter bägge parter. En sann vän vågar säga ifrån när du är på väg att gå vilse, men respekterar dina val. En sann vän får dig att må bra och gör dig till en bättre människa. Vem vill inte ha en sann vän.

Bilden: Milo är en trogen vän.

I brist på kvinnor

2010-01-09T14:32:00.004+01:00

Året har börjat riktigt bra, trots kyla och snö. Det enda jag kunde önska är fler kvinnor som ställer upp på fotografering.

Jag har grävt lite i mina mappar och funnit en bild som jag tycker passar till det jag vill skriva om idag. Jag har nämligen tänkt lite på vad som kan förgylla vår vardag - och då tänker jag mest på oss som spenderar mycket tid ensam i hemmet.

Svaret jag kom fram till var vackra blommor och bilder på leende ansikten.

För blommor behöver kärlek, omvårdnad och att vi talar med dem. Min son kom skrattande in i köket här om dan och undrade om jag gick och pratade med mig själv. Jag gav honom en leende till svar och han nickade menande när han insåg att hans far inte alltid är den mest pratsamma man kan omge sig med. (Inget ont i det, för dess emellan pratar han oavbrutet :-))

Leendena behövs för att de smittar, och går man ensam långa stunder så är det lätt att gå miste om så många av dessa underbara och rynkbildande munrörelser - och det vore en stor förlust för både själ och hjärta!

Utan skönhet, glädje och humor blir världen så trist.

Årets Ängel 2009

2010-01-01T12:36:00.007+01:00

Så har Alla Dessa Vackra Kvinnor utsett Årets Ängel 2009.

Anita Andersson i Brunskog tog hem titeln med god marginal. Hon är en otroligt vacker och inspirerande kvinna som sjuder av liv och strör glädje omkring sig. Anita är en värdig vinnare av titeln.

Bilderna är tagna, med en allt för dålig kamera, under modevisningen på Mimmi Design i augusti 2009. Klicka på bilden för att se en större kopia. Bilden får kopieras, tryckas eller brukas på önskvärt sätt för att sprida glädjen vidare till andra. Copyright: Pennelinas Ordbruk

God Jul

2009-12-24T11:51:00.003+01:00

Jag vill önska dig en riktigt God Jul! Många kramar från mig till dig.

Grattis Hannadi!

2009-12-07T13:16:00.002+01:00

Hanna kom tvåa i Sveriges Lucia. Inte illa det :-) Stort grattis!

Julmys

2009-12-02T13:44:00.004+01:00

Jag skulle vilja passa på att sända en tanke till alla som styr och ställer för att vi andra ska få en underbar jul.

En del gör mycket, andra lite, men det är inte det som spelar någon roll - utan det är varje liten ansträngning som räknas!

På tal om jul, och bilden ovanför, så har jag funnit ut att det passar alldeles utmärkt med mjölk till skumtomtarna ;-)

Kram på er!

Sveriges Lucia 2009

2009-11-30T11:13:00.004+01:00

Min syster är med i uttagningen till Sveriges Lucia 2009. Läs mer om de sju kandidaterna och om hur du röstar på den officiella websidan.

Här kan du läsa mer om vad jag tycker om min syster, eller varför inte besöka hennes Luciablogg. Bilden är länkad från Sverigeslucia.se

Bokmässa i Karlstad på fredag

2009-11-04T21:41:00.006+01:00

På fredag (6/11) är jag på bokmässan och pressenterar min blok. Ska bli intressant att se om det kommer någon och lyssnar på mig...

Runt elvatiden är jag med i SR Värmlands direktsändning från mässan och klockan 13.30 presenterar jag mig själv och min blok... öh... bok - för eventuellt intresserade. Se mer information här. Kan hända att jag bjuder på en eller annan överraskning ;-)

Det här blir nog en intressant erfarenhet :-) Jag berättar mer om äventyret imorgon kväll...

Bilden ovan föreställer en av de underbart vackra kvinnorna jag går på skola med.

Odla romantiken

2009-10-02T08:52:00.004+02:00

Hur många dagar har du som du firar något på? Ja, förutom födelsedagar, helgdagar och bröllopsdagar etc! Min man och jag har två extra. Idag är en av dem.

Det var nämligen den andra oktober 1987 som jag fick det ansvarsfulla jobbet att lämna tillbaka en kornskruv som min far haft på övertid. Ja, det var nog mer akut än ansvarstyngt.

För att göra en lång historia kort så var det där vi möttes igen, och jag bjöd hem honom på fika - helt ovetande om att han skulle bli mina barns far och min make inom kort.

Bilden är tagen av en utav mina två numera vuxna söner.

Träffsäkert

2009-09-06T11:46:00.005+02:00

Vackra kvinnor finns det överallt, det är ett som är säkert! Jag kommer tillbaka och berättar mer om damen på bilden lite senare :-)

Styrka i all enkelhet

2009-09-04T13:25:00.004+02:00

I måndags var jag till Luossastugan tillsammans med klassen och fick vara med på en underbar guidad tur av Linda Rattfeldt, som berättade och sjöng sig igenom Dan Anderssons liv.

Linda gjorde ett gott jobb och jag tycker att hon funnit balansen mellan sin egen person och talang och huvudpersonen i fråga. Hennes styrka och utstrålning tog inte överhand utan den förstärkte bara Dan Anderssons storhet. Det är bra gjort!

För mig är det enkla och simpla i miljön kring och i Luossastugan inte en brist eller ett tecken på fattigdom, utan en underskattad form av rikedom. Det kanske är därför jag finner så mycket skönhet överallt...

Släpp lös teaterapan i dig

2009-08-30T21:57:00.005+02:00

Jag var på Västanå Teaters föreställning Kalevala den här veckan. Det var en underbar upplevelse! Bara att se så många härliga människor släppa lös kreativiteten utan hämningar var otroligt inspirerande.

Kvinnorna i teatergruppen var inte ett dugg blyga, utan ställde glatt upp på att bli fotograferade - till min stora glädje! Jag skulle ha haft mer ork och tid bara, till att frossa!

Jag fick sådan lust att börja spela teater eller att vara med i en revy... som om jag inte har nog strängar på min lyra redan ;-) Men det verkar så befriande, så förlösande.

Se bara på dessa flotta damer, på bilden nedan! Kan man annat än ryckas med i deras glädje och värme?

Nej, av med TV:n någon gång emellanåt och upplev kultur på plats. Det förtjänar både du och de som jobbat hårt för att glädja oss med sina talanger.

Någon som vet vad dessa vackra kvinnor heter? Skriv gärna en liten kommentar :-)

Inga krusiduller

2009-08-28T10:13:00.004+02:00

Jag var på Kalevala igår. Alltså på Västanå Teaters föreställning i Berättarladan här i Sunne. Ett magiskt ögonblick i evigheten som jag inte skulle vilja vara utan!

Om någon hade fört mig dit på irrvägar och utan att jag kunnat se vart jag var skulle jag trott att vi var i Stockholm eller någon annan stor stad. Kan verkligen teater vara så här bra i en lada ute på landet? Tydligen!

I receptionen fann jag denna underbart vackra kvinna, som till och med lät mig fotografera henne. Det händer inte alla dagar. Det är lustigt vad omedveten vi är om vår egen skönhet och utstrålning!

Men Britt Glimstrand, som den sköna heter, hon bländade av ett härligt leende och höll med mig om att bilden blev bra. Så gott att höra! Vi behöver fler som henne! Inga krusiduller här inte!

Vi hade ett härligt samtal om Finland och Kalevala, som jag uppskattade mycket. Min farmorsmor kommer från Finland, så för mig är Kalevala en del av min historia.

Jag inser att jag var i extas och säkert framstod som halvtokig, men det var en mycket upplivande, uppfriskande upplevelse att få vara där på plats i Berättarladan en hel kväll!

Artikel om bokmässan i VF

2009-08-25T23:15:00.003+02:00

Det står om bokmässan i VF idag. Gå gärna in på länken och läs :-)

Bilden är hämtad från mässans hemsida.

Dags att läsa, skriva och fotografera

2009-08-22T12:35:00.003+02:00

På måndag börjar skolan igen! Som jag ser fram emot detta - svininfluensa och förkylningssäsong till trots!

En liten virus sätter mig helt ur spel, så jag får försöka hålla mig lite på sidan om. Hur det ska gå till vet jag inte, jag som är en riktig krambjörn ;-)

Men, jag får försöka ändra mig, för lektionerna vill jag verkligen få med mig. Senast jag gick på skrivarlinje lärde jag mig massor! Jag har fortfarande mycket att lära så detta blir intressant.

Förutom kunskap och förstånd så kommer jag träffa massor av kvinnor, och vem vet om inte några av dem ställer upp på bild... Det vore kul! För även om den här bloggen varit stilla en stund så är den långt ifrån död :-)

Jag fick som sagt en del bilder på modevisningen också, men tyvärr så var kameran för dålig för att fotografera i fart och fläkt. Någon av bilderna kommer nog hamna här i alla fall.

En liten teaser

2009-08-04T21:52:00.004+02:00

Nu har jag fått lite nya bilder att inspireras av. Imorgon ska jag gå igenom bilderna, men jag tänkte ni skulle få en liten teaser:-)

Se, dessa två härliga jäntor mötte jag strax efter att jag klev ur bilen, och till min förvåning så ställde de glatt upp på fotografering då jag berättade om bloggen och boken:-)

Vilken härlig utstrålning de har! Se och inspireras ni kvinnfolk runt omkring i världen - här har ni naturlig skönhet så det tistrar om det! Spontan och utan krusiduller.

Det kommer mera om dessa två senare och så ska jag berätta mer om en ängel som plötsligt korsat min väg... Nej, jag talar inte om Hanne, den här gången! Du får se imorgon, eller så...

Kram på er alla som tycker om naturlig skönhet!

Svårfångade skönheter

2009-07-30T07:46:00.006+02:00

Om ni visste vad svårt det är att få tag på kvinnor som ställer upp spontant på bild. Det är illa att så många kvinnor går omkring där ute - utan att förstå hur vackra de egentligen är!

Desperation kräver nya metoder så jag stack kameran i min sons händer och sände iväg honom med vårt Norgebesök. Det lyckades bättre:-)

De bästa bilderna visade sig vara de där något djur distraherade "offret", som här med Milo. Han tycker heller inte om att bli fotograferad, men vad gör det när man får uppmärksamhet av en så flott jänta som Hanne.

(Jag blev lite fundersam då jag fann denna fjäder på platsen hon suttit. Kan det vara så att...?)

Tillbaka till verkligheten nu... Till veckan kommer det en hel hög nya bilder och då kommer jag också uppdatera boken och bloggen.

Det börjar närma sig slutet på uttagningen av "Årets Blok", och även om många verkligen uppskattat mitt initiativ och blivit inspirerad av bilderna och texten i boken så finns det så många duktiga bloggare där ute, så jag tror inte jag kommer att vinna.

Vinsten för mig är att jag kom igång med skrivandet på allvar och att jag får komma på flera bokmässor redan i höst. Tänk dig mig som älskar böcker på bokmässa! Det blir som ett litet barn i en godisaffär:-)

Dessutom, som bonus, har jag fått kontakt med så många trevliga människor! Det har verkligen berikat min tillvaro:-) Nu ska jag ut och fortsätta med att försköna trädgårdslandet.

Kram på er från Pennelina

Vi ska på bokmässor

2009-07-29T12:37:00.004+02:00

Jag har blivit inviterad att delta vid Bok-Biblioteksmässan i Göteborg den 27 september och Värmländsk Bokmässa i Karlstad i november.

Det här gläder jag mig verkligen till. Mer om detta senare.

Upputsning och kvinnligt besök

2009-07-21T13:50:00.006+02:00

Jag tyckte att det var dags för en liten upputsning. Jag var inte helt nöjd med färgerna på den förra designen, inte ens då jag valde den, men nu känns det bättre. Lite mer personligt.

Jag har också fått en del förfrågningar om när jag ska börja skriva om vackra män. Ja, det är män som undrar;-) Då jag hade en plan om att göra det i framtiden så tänkte jag att jag kunde smyga in några här.

Ärligt talat hade jag inte tänkt skriva om vackra män (även om jag tycker att män är vackra) - utan om "Alla dessa underbara män". För tänk hur många guldklimpar som går omkring där ute... Hur som helst så gav det mig idén till underrubriken på bloggen.

Jag har haft svårt under de senaste veckorna att finna offer att fotografera. men nu har det hänt något positivt. Vi har kvinnlig fägring från Norge på besök:-) Det kommer mer om det lite senare, för jag hoppas att hon ställer upp!

Tills vidare får vi nöja oss med ett fotobevis på att hon verkligen är här... numera är det fler par med skor i hallen;-)

Livets mirakel

2009-07-17T14:53:00.003+02:00

Kärlek vid första ögonkastet

2009-07-16T20:13:00.004+02:00

Jag börjar få skicklig abstinens nu. Snart tar jag kameran med mig och letar reda på en folksamling med kvinnor;-) Nej, helt seriöst så trivs jag väldigt bra här ute i bushen, men det kommer inte så många damer hit, så det blir inte så många nya bilder. Jag har några på lager, men vill få klart med de jag fotograferat så att jag kan publicera bilderna här på bloggen.

Nu har jag inte varit helt slö och slapp de dagar jag inte skrivit på den här bloggen. Nej, jag har bland annat skapat en fotoblogg. Det kommer nog komma med en eller annan jänta eller dam där också:-) Nog om det nu...

Jag lyckades fånga en mycket vacker blomma på bild, och den mitt hjärta, och antog att det var en slags humle. Men nej... inte fann jag något eller någon som kunde bekräfta mina misstankar. Desperationen växte och till slut fick min man ta turen inom biblioteket (på vägen hem från jobbet) för att låna en flora. Det var inte humle, men ack så nära... Humleblomster heter den lilla skönheten.

Min desperata jakt efter namnet på den lilla blomman påminde mig om hur min man en gång enträget slet för att vinna mitt hjärta. Ja, om jag ska vara ärlig så hade han redan tidigt vunnit mitt hjärta. Det var väl snarare min hjärna som var problemet;-)

Jag ska inte dra hela historien idag, utan ni får nöja er med att han fortfarande vidhåller att det var kärlek vid första ögonkastet.

Du är dyrbar och unik

2009-07-13T20:37:00.007+02:00

I brist på kvinnor att fotografera tog jag mig en tur i skogen med kameran i högsta hugg. Så mycket vacker jag fann...

Jag erkänner, jag har fått lavar på hjärnan. Ju mer jag förstår om dem desto mer älskar dem. Det som ser annorlunda och oansenligt ut kan faktiskt vara något som sprider glada budskap om ren luft och oförstörd natur. Hur dyrbart är inte det!

Det är precis som med oss människor. Ibland måste vi veta mer om någon för att förstå hennes verkliga värde. Kom ihåg att du är dyrbar och unik!

Sluta banta

2009-07-12T12:56:00.007+02:00

I Expressen lär de oss att "Så rasar du i vikt - utan att träna". Jag måste säga mig enig med de komiker som drivit med temat genom åren. De jag känner, både kvinnor och män, som bantar väger mer än de som inte gör det.

Nu har Lisbeth Stahre många goda idéer och tänkvärda förslag på hur man bäst tacklar viktminskningen, men att locka med slankning utan att behöva träna blir lite bakvänt. (Hon menar dock att motion minskar stress, till hennes försvar!)

Oprah hade ett gott tips i sitt program för några år sedan. Hon uppmuntrade alla att gå minst en kvart om dagen. Gå, ute i friska luften. Hon lovade att det skulle förändra vårt liv, ge oss nya friska tankar och några kilo mindre om midjan. Det är sunt!

Jag håller med henne om att vi behöver röra oss mer och bli flitigare på att vårda vårt inre. Framför allt behöver vi sluta banta!

Bilden är hämtad från Oprahs hemsida

Hur har du det med vingarna idag

2009-07-10T10:00:00.004+02:00

Om man ber någon om att ge en beskrivning av hur de ser på sig själv händer det ofta att man inte känner igen personen de beskriver. Vet du hur andra uppfattar dig?

Att vi fostrats till ädla ideal eller religiösa värderingar är inte det samma som att vi verkligen lever i ljuset av dess insikter. Snarare kan de bli en börda som tynger oss och öppna dörrar till mörka rum i vårt inre.

När ljuset inom oss är mörker kan vi lätt gå vilse i oss själv och uttrycket vi ger utåt blir både förvirrat och motsägelsefullt. I det tillståndet är det svårt att uppleva något gott, speciellt med sig själv.

Jag tror inte att det är våra erfarenheter som gör oss nedstämd. Många av dem som gått igenom de mest hårdföra prövningar här i livet är bland de mest positiva och glada människor jag mött. Nej, jag tror det handlar om en grundläggande personlighet, ett sinnenas tillstånd.

Kan man ändra sin personlighet? Ja, det kan man. Med målmedvetenhet och tålamod. Allt vi har med oss sitter inte i generna. Vi har dessutom en outtömlig källa att ösa ur om vi ser på allt som hela vår släkt bidragit med genom tiderna. Välj och vraka!

Vem är du? Vem vill du bli? Hur har du det med vingarna idag?

Länk: Även på Pennelinas Ordbruk

Varje ålder har sin vår och höst

2009-07-09T11:27:00.003+02:00

Jag tror det var något år innan jag fyllde trettio som jag upptäckte något lustigt, både hos mig själv och andra. En ung sextio kan se yngre ut än en gammal femtionia. Nu talar jag om samma person, alltså!

Det fungerar med oss precis som med årstiderna, de har också sina höjdpunkter och tider då det är dags att lämna över till nästa fas i livet. Visst är det härligt att inse att alla åldrar har sin skönhet, varje ålder har sin vår och höst.

Dags att leva som jag lär

2009-07-08T11:18:00.007+02:00

Det är alltid tufft att se sig själv på bild eller video, men efter att ha börjat blogga om skönhet så har jag blivit mer tålig och avslappnad. Det är dags att leva som jag lär;-)

Glöm inte att slänga ut ormen

2009-07-07T07:00:00.000+02:00

Nu är sommaren onekligen här! Efter en period av obarmhärtig värme har regnet kommit och det grönskar och frodas i varje snår. Värmen gör många av oss lite avslagen, så det är skönt med omväxling.

Det är så inspirerande att gå runt bland alla blommor och växter, och uppleva alla färger och dofter. Det är nästan så att jag får en känsla av att vara i Edens lustgård.

Jag såg min "Adam" löpa över gårdsplanen under de sista regndropparna av en häftig åskskur. För mig är han verkligen den ende mannen på jorden och vi är i sanning skapta för varandra - på gott och ont.

Jag ser fram emot en lång skön sommar...

Turligt nog är det ett tag fram tills frukterna mognar, så passa på du också att bli en "Eva" i ditt eget paradis - men glöm inte att slänga ut ormen;-)

Under ytan

2009-07-05T09:00:00.002+02:00

Jag såg filmen Shallow Hal igår, igen. Har du inte sett den tycker jag att du ska göra det. Den är faktiskt bra:-)

Jag försöker inspirera till att finna all naturlig skönhet vi kan se och uppleva, men det skadar inte att gå under ytan.

Kläderna gör druiden

2009-07-03T20:12:00.004+02:00

I seriemagazinet Asterix fick vi lära oss att "kläderna gör inte druiden". Jag har varit enig i det, men idag tvekar jag faktiskt...

Jag planterade om de sista blommorna idag och det slog mig att det är lika viktigt för dem som för oss människor att ha rätt kläder, eller rättare sagt krukor.

Bland mina "bäbisar" fann jag en liten fikus som stått på fönsterbrädan i köket hela vintern. Den stod i en liten grön plastkruka och såg ut som om den hade för stora skor. Jag tvekade lite vid tanken på att ge den en större kruka, men eftersom jag behövde en till blomma i en lila kruka så fick det bli så.

Snacka om personlighetsförändring! Från att ha varit ett litet oansenligt skott har den lilla fikusen vuxit upp och blivit en flott liten blomma. Harmonisk och vacker...

Så är det med oss också! Fel kläder kan få oss att känna oss obetydliga och tråkiga. Själv har jag enligt mina föräldrar haft en klädsmak som till tider kunnat konkurera med Elton John. Men, det är som sagt helt OK om man bara känner sig tillfreds och i lagårn var det ingen av korna som klagade;-)

Konklusionen mina vänner är att krukan gör blomman och kläderna gör druiden.

Våga vara ful

2009-07-02T11:34:00.006+02:00

Helen Hunt är en av de kvinnor som jag beundrar för sin förmåga att vara både vacker och äkta. Hon är full av uttryck och visar generöst upp hela sitt register.

Jag såg henne nyligen i "Then she found me" och slogs åter av hennes naturliga skönhet. Själv skulle jag inte vilja vara så smal som hon är, men det behöver inte vara fel för henne. Jag fick nog av det då folk trodde att jag hade cancer.

När vi vågar vara naturliga och avslappnade så kommer vi ibland, liksom Helen Hunt, göra miner eller rörelser som inte visar oss "från vår bästa sida".

Tänk vad energi som går åt om du alltid måste posera och tänka på hur andra kanske uppfattar dig, och vad stel och konstgjord du ser ut då. Nej, för att nå det som är äkta och vackert inom dig så måste du till och med våga vara ful.

Ny månad, nya kvinnor

2009-07-01T17:54:00.005+02:00

Idag hade jag besök av en kvinna som var otroligt lik min mormor. Kan hända att jag blev lite i frispråkigaste laget, tack vare det. Å andra sidan kan det bero på att jag så sällan träffar folk utanför familjen. Lusten att plocka fram kameran fanns där...

Jag är i grunden en mycket social varelse, men omständigheterna jobbar inte alltid för mig. Sedan jag började skriva den här bloggen har jag börjat längta efter att träffa kvinnor - hey, fortfarande inte tal om dating, alltså! Nej, utan att uppleva dem och fånga fler ögonblick av naturligt vacker kvinnlighet.

Jag är inte bortskämd med att möta kvinnor i mitt eget hem. Här är det mest karlar i olika åldrar och fasoner:-) Mamma, som har varit här i fem dagar, har åkt hem så nu är det jag och mina tre män igen. (Min man och våra pojkar, alltså!) Det var därför gott att träffa en ny spännande kvinna, speciellt som hon var så lik min mormor.

Utrustad med penna och kamera tar jag ett djupt andetag och kastar mig med iver in i en ny månad med nya kvinnor att skriva om!

Tänk på hjärtat, ta en paus och ge en kram

2009-06-30T06:26:00.005+02:00

Glöm inte att ta en paus ibland. Det är lätt att bara rusa på igenom livet. Med den värmebölja som vi haft den senaste tiden vore det inte helt fel med siesta under den varmaste tiden på dagen. Tänk på hjärtat.

Jag tog en paus från skrivandet igår. Som bloggare är det viktigt att det är jag som driver bloggen och inte tvärt om, att jag skriver för att jag har lust och inte för att det ska vara så.

Det är ju inte antalet inlägg i bloggen som avgör om det jag skriver är läsvärt eller inte. Så det var gott med en paus och att ta tid till att vara med min mor istället. Hon är bra på kramar, och det behöver jag aldrig en paus ifrån.

Gör en Mia

2009-06-28T07:12:00.004+02:00

Det var varmt och svettigt, men helt underbart att få vara en del i det som hände igår i Lysvik. Jag fick så många fina minnesbilder.

Det blev några foton också, men jag har inte hunnit se dem ännu och så måste jag höra om jag kan lägga ut dem innan jag gör det, för ordningen skull. De kan ju kanske hamna på pränt en dag;-D

Jag hörde att någon sett på mig som jag ser på pastorns dotter. Det känns konstigt men jag förstår det bättre idag efter allt jag skrivit om kvinnor.

Hur som helst så gav det mig en idé! Gå ut och berör någon idag, gör en Mia!

Personlig frigörelse

2009-06-27T06:04:00.006+02:00

Frigörelse är ett stort ord som ofta används i samband med kvinnor, men den viktigaste frigörelsen sitter inte i den från män - utan i att kunna frigöra positiv energi och kreativa tankar.

Hade jag inte gått igenom en så kallad personlig frigörelse så hade jag inte varit mottaglig för inspirationen, när den kom till mig vid mötet med pastorns dotter.

Hade jag inte upplevt Mia på det sätt som jag gjorde så hade jag inte börjat blogga om vackra kvinnor, och då hade jag i sin tur inte sett det jag ser idag...

För jag ser på kvinnor på ett helt nytt sätt. Jag ser potentialen, det vackra, personliga, ögonblicken av fullkomlighet. Det har verkligen satt guldkant på min tillvaro.

Igår var det genrep inför Lysviksdagen och jag fann mig själv i ett litet paradis för en "alla-dessa-vackra-kvinnor-bloggare". Där fanns allt det jag skriver om. (Jag kommer tillbaka med bilder, för idag går årets upplaga av Lysviksdagen av stapeln.)

Allt som behövdes för att jag skulle se med öppna ögon på omgivningen var lite personlig frigörelse.

PS! Tala om frigörelse! Jenny från Lysviks Chicken Stompers gav fler än sig själv ett lyft. Här på bilden, fotograferad av min man, svävar hon fritt:-) DS!

Kvinnligheten sitter i vårt inre

2009-06-26T11:17:00.005+02:00

Jag lät mig imponeras av Marsha Hunt efter ett program jag såg på TV här om dagen. Vilken härlig kvinna! Vacker, medveten och med en självkänsla som många bara kan drömma om.

Ingenting stoppar Marsha på hennes väg igenom livet. Hon ser hinder på vägen som lösbara probelm, vilket många kvinnor klarar lika gott som henne. Det unika sitter i hennes sätt att se på sin egen kvinnlighet.

Efter att ha drabbats av cancer, hon fick diagnosen 2004, så förklarade hon mer eller mindre krig emot inkräktaren. Hon tvekade aldrig på att ta bort sitt bröst, och var lika ogenerat säker på att hon inte villa ha en rekonstruktion.

Hon deklarerade klart och tydligt att hennes kvinnlighet inte satt i hennes bröst eller i hennes världsberömda hår, som hon valde att själv klippa av innan cellgifterna tog det. Hon till och med inviterade släkt och vänner till fest för att fira hårklippet.

Jag log brett när jag såg henne gå in i en butik för att beställa en en-kupad BH. Sådan härlig attetyd! Hon menade också att det faktum att hon bara hade ett bröst gjorde henne mer intressant hos männen.

Vad jag försöker säga med allt detta är att Marsha Hunts poäng är så viktig. För vår kvinnlighet sitter inte i det yttre eller i våra omständigheter, den sitter (precis som hon poängterade) i vårt inre.

Länk: mer om Marsha Hunt, samt bild på henne.